EM-sommaren 2022 var varm, svettig och förväntansfull. Trots rekordhöga temperaturer runtom i Europa röjde Sverige fram match efter match och mejade ner motståndare som Belgien och Portugal. Fast delar av laget fått Covid tog man sig till semifinal mot England och EM-guldet kändes inom rimligt räckhåll.

Sedan gick något snett. Det första engelska målet i den avgörande semifinalen gjordes efter 32 minuter av Beth Mead. När matchen blåstes av hade de svenska gulddrömmarna smulats sönder av inte mindre än fyra engelska mål – mot noll svenska.

– Så vad händer när laget bara faller? Ja, kanske har du själv en dålig match, din kollega kanske har en dålig match. Plötsligt tappar du förtroendet för lagets gemensamma mål, du börjar ifrågasätta spel– och rollsystemet och börjar dribbla själv utan att passa, säger Simon Granér.

Detta brukar av medier beskrivas som en kollektiv kollaps, alltså att ett lag börjar underprestera kraftigt och rollstrukturen i gruppen slutar fungera som ett samverkande system.

– I stället går vi in i individuella prestationer vilket innebär att gruppen splittras. Och det är egentligen motsatsen till vad som skapar ett vinnande lag där vi:et, det vill säga känslan för gruppen, är avgörande, säger Simon Granér.

Gruppens kommunikation spelar in

Inom forskning som rör gruppsykologi är man överens – den faktor som främst förklarar varför ett lag vinner eller ej är spelarnas eller gruppmedlemmarnas förmåga. Laget behöver helt enkelt vara bra på fotboll.  

Men bara för att truppen består av världens främsta spelare finns det inget som säger att de automatiskt fungerar tillsammans. Flera andra saker spelar stor roll. Förmågan att kunna läsa varandra, till exempel att passa rätt spelare vid rätt tillfälle är exempelvis avgörande. Det brukar inom forskningen brukar beskrivas som shared cognition.

– Helt enkelt förmågan att läsa av varandra. Kan eller vill man inte kommunicera blir effekten rent krasst en sämre lagprestation. Det är extremt svårt med den här tysta interaktionen för idrott sker som bekant väldigt fort. Jag ska kunna göra bedömningen hur snabbt du kan springa de närmsta 20 meterna för att veta hur hårt jag ska passa bollen. Men shared cognition är en framgångsfaktor när det gäller lagsport, säger Simon Granér.

Rollsystem och tydliga förväntningar underlättar

För ett lag som står inför en så stor uppgift som ett VM är det centralt att gruppen är överens om rådande rollsystem. Enkelt uttryckt - vad som förväntas av den enskilda spelaren och hens lagkollegor och vad den enskilda spelaren förväntar sig av sig själv?

­­– Här kan jag inte nog understryka att acceptans för den egna rollen är centralt. Men det är inte bara du som ska ha koll på vad du ska göra eller ej, det behöver också finnas en gemensam acceptans i truppen. Det i sig skapar en psykologisk trygghet, säger Simon Granér.

Finns det något en tränare absolut inte ska göra för att skapa vinnarkänsla?

– Att odla en kultur med inbördes konkurrens är ett effektivt sätt att splittra ett lag. Ett exempel på det är att man somt tränare inför exempelvis en VM-match säger att man står och väljer mellan två spelare men inte kommer berätta vem som får platsen och på vilka premisser. Det är ett klockrent exempel på motsatsen till psykologisk trygghet, säger Simon Granér.

”Tränare behöver göra sin emotionella hemläxa”

Få positioner är så utsatta som att vara tränare för ett topp-lag. Att vara tränare innebär att man inte kan göra några som helst mål men får skäll om det lag man tränar inte gör mål.

– Det kräver att man kan hantera din emotionsreglering. Jag tänker att är man en gormande tränare som skäller på spelarna, den där urtypen som står och skriker vid plansidan, ja då har man kanske inte helt gjort den hemläxan. Det skapar såklart en otrygghet hos mig som spelare när min tränare skäller på mig, säger Simon Granér.

I vissa klubblag sätts spellistan upp i anslutning till matchen och utan en förklaring till varför någon valts att spela medan någon får sitta på avbytarbänken. Simon Granér beskriver det som en Machiavellisk taktik där tränare utan skrupler manipulerar och kontrollerar sina spelare.

– Det är helt galet, ja, motsatsen till psykologisk säkerhet. Du vill ju veta vilken roll du har i laget, det vill säga vad som förväntas av dig så att du kan anpassa förväntningarna på dig själv. Får du utan förklaring veta att du inte platsar på planen skapar det en enorm osäkerhet, säger Simon Granér.

Fingerande sociala relationer påverkar spelares insats positivt

Att många svenska landslagstjärnor spelar i klubblag i andra länder påverkar hur ofta landslaget kan träna tillsammans. I år spelade det svenska landslaget sin sista träningsmatch tre månader innan VM-avspark, vilket enligt Simon Granér inte är optimalt.

– Lag som är framgångsrika tenderar att tycka mer om varandra socialt och anstränger sig mer för varandra på planen. Man slänger sig lite mer, offrar sig lite mer. Det ska finnas en sammanhållning som gör att man vill vara en del av gruppen, då kommer man offra sig och anstränga sig mer. När medlemmarna inte ses eller interagerar så blir sammanhållningen inte lika stark, och interagerar man inte så lär man sig inte att koordinera sig, säger Simon Granér.

Fotbollskultur idag rör sig mot mer fokus på mellanmänskliga relationer. Det finns även forskning som visar att det är svårt att bygga ett tryggt lag om man inte delar med sig av känslor.

– Här tänker jag att den manliga idrotten hade kunnat lära sig av det som kanske traditionellt präglar kvinnlig gemenskap, både på och utanför planen. Genom att veta hur mina lagspelare mår så vet jag ju också under vilka förutsättningar vi kan prestera, säger Simon Granér.