Under 2022 kommer Lunds universitet att vända och vrida på tankar om existentiell hållbarhet och ställa forskningsfrågor kring detta. Alla som har tankar och idéer bjuds in till olika föreläsningar, workshops och en stor konferens i november.
Tillsammans med Erik Sidenvall och Kristina Myrvold ingår Lovisa Nyman, postdoktor i systematisk teologi vid Lunds universitet i en arbetsgrupp av forskare som fått finansiering av LMK stiftelsen för att skapa tvärdisciplinära kontakter som kan leda till större forskningsansökan under våren 2023. De vill vara öppna för de deltagande forskarnas olika perspektiv men har gett projektet en struktur genom att fokusera på tre breda teman, teknik, hälsa och döende.
Vad är existentiell hållbarhet?
De flesta har inte hört talas om existentiell hållbarhet och det är inte heller ett etablerat begrepp inom akademin. Konstvetenskapen och religionsvetenskapen har rört sig kring temat ett tag, det har använts i ett tal av ärkebiskop Antje Jackelen häromåret och kulturantropologen Mikael Kurkiala påtalar i en bok från 2019 behovet av ett existentiellt språk som ger människan tillhörighet i världen:
” Vår materiella välfärd går inte ihop med existentiell hållbarhet. Vi människor omges av ett överflöd av prylar och ett larmande utbud av underhållning och distraktioner. Samtidigt tystnar samtalen, det sociala kittet krackelerar och ekosystemen hotas av kollaps.”
Kopplingen till agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen är en fråga om existentiell hållbarhet är en fjärde dimension eller om det är en övergripande aspekt som går in i de andra tre dimensionerna som handlar om social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Vår materiella välfärd går inte ihop med existentiell hållbarhet.
– I mina studier är jag särskilt intresserad av hur man inom det kristna tänkande kan förstå människan som både handlingskraftig och beroende av andra människor och naturen, berättar Lovisa Nyman. Det spelar en viktig roll i den ekologiska, sociala och andliga kris som vårt samhälle befinner sig i – meningslöshet är inte existentiellt hållbart.
Öppet och multidisciplinärt nätverk
Processen att skapa ett brett multidisciplinärt nätverk inom Lunds universitet och externa parter pågår för fullt och har en mycket öppen målbild. I en workshop i början av året, som samlade konstvetare, religionsvetare, filosofer och religionshistoriker och samverkansledare, böljade diskussionerna kring många olika frågor:
Hur kan man definiera existens? Är inte begreppet hållbarhet uttömt, urholkat och både för brett och för innehållslöst? Hur förhåller vi oss till tid, till det som kallas ”djup tid”, till framtida generationer och till andra arter?
Innan året är slut ska många tankar och idéer presenteras och många kontakter knytas. Antingen kommer ett gemensamt koncept utkristalliseras eller så får flera inriktningar rymmas under ett samlat paraply. Tills vidare har man enats om att temat för konferensen i november 2022 blir:” At the margins of Life: Exploring Existential Sustainability – Technology, Health and Death”.
– Det är en stor utmaning att vara väldigt öppen och hitta nya konstellationer för oss forskare som är tränade i att avgränsa och vara väldigt specifika i hur vi definierar forskningsfrågor. Här har avdelningen för Samverkan vid Lunds universitet bidragit med många kontakter och nya aktörer som är väldigt spännande, betonar Lovisa Nyman.
Teman om teknik, hälsa och döende
Under konferensen kommer de tre delarna om teknik, hälsa och döende att lyftas fram av internationella talare som fördjupar sig i respektive ämne. Övergripande har man valt att tala om marginalisering, om livet på marginalen, när det är extra skört och sårbart.
– Vi kan lära mycket av ett etiskt, filosofiskt, sociologiskt och teologiskt kunskapsperspektiv, till exempel hur vi ska utveckla ny teknik så att den blir existentiellt hållbar, menar Lovisa Nyman och fortsätter: Eller hur religiösa samfund och praktiker kan bidra till insikter om likvärdig och existentiellt hållbar hälsovård samt om omsorg och välbefinnande i livets slutskede.
Till vardags kan marginalitet handla om frågor som rör en individ men också en hel folkgrupp eller oss alla på planeten och hur vi ska sköta om den på ett hållbart sätt när marginalerna krymper och klimatångesten tilltar. Utöver detta har vi nu färska erfarenheter av en global pandemi och ett oförsvarligt anfallskrig på en demokratisk stat i Europa med stor humanitärt lidande som följd.
Vad ger dig mening och hopp? Somliga hittar svaren i religionen eller andliga upplevelser, andra genom konst och kultur och för vissa är naturen källan till samhörighet och påfyllning av ny kraft.
Om du är intresserad av kultur, innovation och vetenskap läs mer om eventet:
The Buzz of Europe - a Day in the Spirit of Art, Culture, Science and Innovation