Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Många plast-och kemibolag storsatsar på fossil plast, visar ny kartläggning

En bild av hamnen Arthur, Texas, USA. I bild syns byggnader, fabriker och havet. Bild: Pixabay.
Många bolag kommunicerar en vilja att bli mer hållbara. Men skrapar man på ytan finns det lite praktisk substans i deras mål enligt Fredric Bauer. I bild visas hamnen Arthur i Texas, USA, där flera av projekten identifierade i kartläggningen genomförs.

De största internationella plast-och kemibolagen stretar emot när övrig industri ställer om. Istället för gröna satsningar på återvinning eller biobaserad plast sker nyinvesteringar och utbyggnad av fossilbaserad verksamhet. Det visar forskning från Lunds universitet som har kartlagt bolagens expansionstakt under det senaste decenniet.

En ny kartläggning visar att världens 12 största bolag inom plastindustrin sammanlagt startade 88 nya projekt mellan åren 2012 och 2019 – och att samtliga projekt baserades på fossila resurser. Inte ett enda projekt utgick från ”gröna” råvaror såsom biomassa eller infångad koldioxid. 

– Den här sektorn flyger under radarn och har inte politikernas ögon på alls samma sätt som exempelvis energisektorn där omställningstrycket är mycket högre, säger Fredric Bauer, forskare vid avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet och som skrivit artikeln tillsammans med Germain Fontenit.

Stora investeringar på grund av skiffergas och råolja som blir kemikalier

Stora investeringar har även gjorts för att öka produktionstakten på plast i Nordamerika i takt med att tillgången på skiffergas har blivit större. Trenden har också spridit sig till Europa, Kina och Indien i takt med ökad import av skiffergasen. Studien pekar även ut en annan investeringsvåg – där råolja omvandlas till kemikalier snarare än bränsle. Många plast- och kemiföretag är också helt eller delvis ägda av oljebolag.

– Bolagens strategi låser in samhället i ett fortsatt fossilberoende. Det handlar inte bara om nyproduktion, utan om ett aktivt motstånd mot åtagandena i Parisavtalet. Satsningarna på återvinning är begränsade, och i USA finns dessutom flera rättsprocesser där bolag har stämt delstater och städer som vill införa skatt på plastpåsar eller andra typer av krav för ökad återvinning.

Plast- och kemiindustrin under radarn

Att just plast-och kemiindustrin har lyckats med att hamna under radarn vad gäller omställningen har flera förklaringar, enligt Fredric Bauer. En är att konsumenter inte har så stark relation till plastproduktion, utan snarare till plast i haven.

En annan att många oljebolag, som ju äger många plast-och kemiföretag, själva är indirekt eller direkt ägda av nationalstater. Det innebär större utmaningar vad gäller att få till stånd förändringar och politiska påtryckningar.

Många bolag kommunicerar visserligen en vilja att bli mer hållbara utåt. Men skrapar man på ytan finns det lite praktisk substans i deras målsättningar, hävdar Fredric Bauer. Han menar att man bör följa pengarna – och här talar nyinvesteringar och utbyggnader av fabriker sitt tydliga språk. 

– Studier har visat att bolag verksamma inom olja, kemi och plast som ExxonMobil under många år har spridit desinformation om kunskapen om klimatförändringarna och argumenterat för att mer fossila bränslen behövs. Shell har till och med fällts i domstol för att ha otillräckliga planer för klimatomställningen. 

Liten svensk industri – en del av internationell marknad

Hur ser det då ut i Europa och Sverige där den gröna omställningen är ett hett ämne? Fredric Bauer svarar att i EU har den utsläppsintensiva plast-och kemiindustrin hittills fått mer gratis utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet (EU ETS) än vad de behövt, vilket minskat trycket på en omställning. Vissa reformer har nyligen föreslagits för att komma tillrätta med det, men även där har plast-och kemiindustrin och flera andra industrier varit kritiska. Kopplingarna mellan den svenska kemi- och plastindustrin och den internationella arenan är många och komplexa.

– Bolagen som är verksamma i Sverige ingår i större koncerner, och är i hög grad integrerade på de internationella marknaderna. De kan därför ha svårt att driva omställningsprojekt trots lokala ambitioner, vilket vi visat i en tidigare studie. Som forskare saknar jag konkret information och färdplaner för hur de vill ställa om. Vad vill de faktiskt göra, och hur tänker de gå till väga? Industrin kan inte fortsätta ducka för omställningen, avslutar han.

Artikeln ’Plastic dinosaurs – Digging deep into the accelerating carbon lock-in of plastics’ är publicerad i publikationen Energy Policy. 

Ladda ner artikeln på sciencedirect.com 

En längre populärvetenskaplig text som diskuterar frågan har nyligen publicerats iThe Conversation: https://theconversation.com/oil-companies-are-ploughing-money-into-fossil-fuelled-plastics-production-at-a-record-rate-new-research-169690

 

 

Foto av forskaren Fredric Bauer (man).

Fredric Bauer är forskare vid Miljö- och energisystem vid LTH.
Telefon:+46 46 222 98 71
E-post: fredric [dot] bauer [at] miljo [dot] lth [dot] se

Läs mer om Fredric Bauer i Lunds universitets forskningsportal

Ett hus med plastprodukter inne i huset. En kvinna som går ut med en hund och håller i en plastflaska. Illustration: Frida Nilsson.

Programmet STEPS

Forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, målsättning är att utveckla plaster som är baserade på bioråvara och som produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi. Programmet leds från Lunds universitet och samlar forskare från olika lärosäten och discipliner samt industriparter som representerar hela värdekedjan inom plast, från råvara till färdig produkt.

Läs mer om STEPS - steps-mistra.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.