Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tre vägar framåt för plasten, enligt ny EU-rapport

Plastflaskor i olika färger på en strand. Foto: Pixabay.
Det viktigaste budskapet i rapporten, utöver att identifiera kombinerade åtgärder, är att den så tydligt framhåller att det är hela värdekedjor som måste ändras för att plastsystemet ska bli mer hållbart. Bild: Pixabay.

Det finns ingen enskild superlösning för plasten, problemet är alltför komplext. Det budskapet levereras i en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som dock sammanfattar de insatser som krävs till tre övergripande områden: smart användning, förnybart och cirkulära system.

– Den ökande användningen av engångsplast under coronapandemin har gjort det ännu tydligare att vi måste ta ett helhetsgrepp om hela plastsektorn. Detta är bara toppen på ett isberg, säger Fredric Bauer, forskare vid Miljö-och energisystem vid Lunds universitet, som har varit med och skrivit rapporten från Europeiska miljöbyrån (EEA) tillsammans med forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. 

Rapporten syftar till att berätta plastens historia: dess möjligheter och utmaningar samt plastens effekt på vår miljö. Särskilt lyfts kopplingen mellan plastproduktion och klimatförändringar fram. Eftersom 99 procent av all plast görs på fossila råvaror bidrar produktionen till stora utsläpp av växthusgaser. Bara i Europeiska unionen (EU) släpper plastproduktionen ut cirka 13,4 miljoner ton koldioxid årligen, vilket är cirka 20 procent av den kemiska industrins utsläpp i hela EU.

– Mycket fokus har varit på plastavfall i haven och mindre på plastens övriga miljöpåverkan. Det är bra att det nu görs en tydlig koppling mellan klimatet och plasten – speciellt eftersom de flesta åtgärder både i Sverige och på EU-nivå har handlat om att minska nedskräpningen istället för plastproduktionen, säger Fredric Bauer.

Tre vägar framåt

Baserat på forskning inom programmet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, som leds av Lunds universitet, identifierar rapporten tre vägar framåt för Europas plastsystem: smart användning, förnybara råvaror och cirkulära system. 

  1. Smart användning handlar om att minska användningen av onödig plast, använda rätt plast för rätt ändamål och ersätta plast med mer resurseffektiva material när det är lämpligt. 
  2. Förnybara råvaror handlar om att minska mängden plast som är gjord av fossil råvara och istället använda förnybar råvara som exempelvis stärkelse, socker, cellulosa eller i vissa fall koldioxid.
  3. Cirkulära system syftar till att gå från en linjär och kortlivad användning av plast till mer cirkulära processer där plasten stannar kvar i systemet genom återanvändning och återvinning.

– Vi ville identifiera tre tydliga vägar som fokuserar på alla delar i plastens livscykel. Genom att lyfta fram att det behövs åtgärder inom alla områden vill vi göra det tydligare hur olika sektorer kan arbeta för att minska mängden plast i systemet och minska miljö- och klimatpåverkan från den plast som används, säger Tobias Nielsen vid IVL.

– Det handlar också om att belysa att det inte finns någon enskild superlösning för plasten. Plastsektorn är extremt komplex. Även kemisk återvinning, där plast bryts ner till mindre molekyler som kan användas för att göra ny plast, som idag lyfts fram som lösningen på den låga återvinningsgraden kan inte ensamt lösa alla problem, säger Fredric Bauer.

Systemförändring krävs på alla nivåer – politikerna har det största ansvaret

Det viktigaste budskapet i rapporten, utöver att identifiera kombinerade åtgärder, är att den så tydligt framhåller att det är hela värdekedjor som måste ändras menar Fredric Bauer. Hela plastsystemet måste bli mer hållbart. Och det är politikerna och industrin som har det största ansvaret – något som tål att upprepas inte bara en gång utan flera!

– Eftersom den här rapporten riktar sig mot alla från allmänheten till de politiker och tjänstemän som arbetar i Bryssel tycker jag att det är bra att ansvaret så tydligt läggs på en högre nivå snarare än på oss konsumenter. Förhoppningen är att den kan underlätta för industrier att identifiera nya arbetssätt, samt att den kan bidra till att det blir lättare för medborgare och intresseorganisationer att kräva åtgärder på rätt nivå, säger Fredric Bauer.

Producentansvar

Ytterligare en viktig pusselbit i en mer hållbar plastanvändning är utökat producentansvar för plast – något som inte nämns i någon större utsträckning i rapporten. Producentansvar betyder att företag måste samla in och skicka produkter till återvinning, men ställer idag alltför låga krav på den faktiska återvinningen. Idag finns producentansvar för bla. förpackningar, bilar och elutrustning i Sverige och Europa men återvinningen av plast från dessa produkter är ändå låg. En statlig utredning som blev klar i december 2020 har föreslagit att även införa producentansvar för textilier.

Men Fredric Bauer framhåller att hela systemet måste effektiviseras.

– Producentansvaret fungerar inte som det ska. Det har inte gett den effekt man har velat på cirkulära system för till exempel förpackningar eftersom regleringen fokuserat på att förpackningarna ska samlas in men inte på att de faktiskt ska gå att återvinna. De existerande producentansvaren behöver därför skärpas, det måste även gälla om man utökar systemet. 

– Bygg- och anläggningsindustrin står för den näst största användningen av all plast som används i Europa idag. Om det infördes ett producentansvar i byggsektorn tror jag att vi skulle se ett helt annat tryck vad gäller att designa produkter som är mer resurssnåla och lättare att återvinna när de är uttjänta, avslutar han.

Läs hela rapporten: Plastics, the circular economy and Europe’s Environment på EEA:s hemsida, eea.europa.eu

Foto av forskaren Fredric Bauer (man).

Fredric Bauer är forskare vid Miljö- och energisystem vid LTH.
Telefon:+46 46 222 98 71
E-post: fredric [dot] bauer [at] miljo [dot] lth [dot] se

Läs mer om Fredric Bauer i Lunds universitets forskningsportal

Ett hus med plastprodukter inne i huset. En kvinna som går ut med en hund och håller i en plastflaska. Illustration: Frida Nilsson.

Programmet STEPS

Forskningsprogrammet STEPS, Sustainable Plastics and Transition Pathways, målsättning är att utveckla plaster som är baserade på bioråvara och som produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi. Programmet leds från Lunds universitet och samlar forskare från olika lärosäten och discipliner samt industriparter som representerar hela värdekedjan inom plast, från råvara till färdig produkt.

Läs mer om STEPS - steps-mistra.se

Plast i Europa

Plastindustrin i Europeiska unionen (EU) sysselsätter över 1,5 miljoner människor i Europa och omsätter 350 miljarder euro årligen. Plastproduktionen inom EU släpper årligen ut cirka 13,4 miljoner ton koldioxid, vilket är cirka 20 procent av den kemiska industrins utsläpp i hela EU. Majoriteten av all plast används inom förpackningsindustrin, byggnads-och anläggningsindustrin och fordonsindustrin – de står tillsammans för nästan 70 procent av all plast som används i Europa idag. Det enskilt största användningsområdet är förpackningar. Globalt förväntas produktionen av plast fördubblas till 2030 – år 2019 producerades cirka 370 miljoner ton världen över.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.