Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

"Nu finns ett bra ramverk men plastdebatten måste nyanseras"

Plastavfall
Plastavfall

I december blev Sveriges plastutredning färdig. Och på EU-nivå finns en ny plaststrategi med bla direktiv om ett förbud mot engångsartiklar som sugrör, bestick och tallrikar.
Ett bra ramverk men plastdebatten måste nyanseras. Det menar statsvetaren Tobias Nielsen som ingår i ett forskningsprogram om hållbar plastanvändning.

– Både Sveriges egen plastutredning och EU-strategin utgör ett bra ramverk, säger Tobias Nielsen. Särskilt gillar han att de lyfter fram olika rekommendationer kring produktsdesign som gör att producenter och återvinningsindustrin måste prata med varandra.

Utmaningen är implementeringen. Speciellt på EU-nivå där det krävs en standardisering för hur de olika länderna ska återvinna plast och hur denna återvinning ska rapporteras.

– Idag rapporterar olika länder återvunnen plast på olika sätt. Vad menar man med återvinning? Det är viktigt att bestämma. Om vi kan få till en standardisering utifrån strategin som gäller i alla EU-länder är det ett stort steg, säger Tobias Nielsen.

Ekonomiskt incitament

Den svenska plastutredningen föreslår att regeringen ska utreda en klimatkompensationsavgift på försäljningen av fossilbaserad plast. På så sätt skulle den dyrare biobaserade plasten bli mer attraktiv och man skulle få igång en större produktion.

– Det stora problemet är att plast gjord av olja är för billigt. Vi behöver ekonomiska incitament som sätter press på industrin så att utveckling och produktion av biobaserad plast kommer igång. Nu blir det lite av ett waiting-game, företagen vill vänta och se vem som går först. Ibland vill de etablerade märkena kontrollera takten på omställningen, säger Tobias Nielsen.

För att få igång en större produktion av biobaserad plast krävs andra sorters processer än vad som används inom industrin idag. Både de företag som producerar polymerer, som är plastens byggstenar, och de företag som producerar och använder plastprodukter måste vara på banan. Det behövs också mer forskning: idag tittar forskare inom bland annat STEPS, det forskningsprogram som Tobias Nielsen ingår i, på vilka förnybara råvaror och processer som är lämpligast för att tillverka bioplaster.

– Det är inte så lätt att bara öka produktionen av biobaserad plast eftersom det handlar om stora investeringar och företagen vill se hur de kan få en bra avkastning. Det är också därför det är intressant att titta på just restprodukter och helt nya råvaror som koldioxid.

Bionedbrytbar plast

Ett viktigt område som inte nämns så mycket i den svenska utredningen är bionedbrytbar plast, det vill säga plast som kan brytas ner i naturen. Nackdelen är att den inte ingår in en cirkulär ekonomi, där plasten kan användas igen, och att det krävs speciella industriella anläggningar för att bryta ner den.

– Även om vi blir bättre på att återvinna så kommer vi aldrig att kunna samla in och återvinna all plast. Det finns än så länge också problem med kvaliteten på mycket av den återvunna plasten.

Tobias Nielsen tror att den biologiskt nedbrytbara plasten kommer att spela en ännu större roll i framtiden, framför vad gäller matförpackningar som är komplicerade att återvinna, som exempelvis kaffekapslar och matavfallspåsar eller kosmetikprodukter. Men området måste utvecklas med bättre nedbrytbara plastprodukter, fler anläggningar för att bryta ner plasten, insamlingskärl till konsumenterna och bättre information.

Nyansera plastdebatten

Tobias Nielsen efterlyser en mer nyanserad plastdebatt.  

– Många ser idag plast som enbart något dåligt. Men plast är ett ovärderligt material som exempelvis används tex för att skyddat elektriska kablar, förlänga hållbarheten på livsmedel och inom sjukvården.

I debatten uppmärksammas enstaka produkter, som plastpåsar här i Sverige och sugrör i USA. Det är bra att dessa produkter lyfts, menar han, men det finns också en risk för att fokuseringen på dessa överskuggar de stora förändringsprocesser som behövs.

– Vi måste titta på alla delar, som återvinning, minskad konsumtion och biobaserade och bionedbrytbara plaster. Men det krävs också ett nytt förhållande till plast, där vi ser över hur och vad vi använder plast till idag, avslutar Tobias Nielsen.

Text: Noomi Egan

     

     

     

    Fem måsten för ett hållbart plastsamhälle enligt forskare inom STEPS

    1. Använd mindre plast - användningen av jungfrulig plast måste minska radikalt.
    2. Återvinn mer – utveckla nya sätt att förbättra kvaliteten, minska skadliga ämnen och öka produktionen av återvunnen plast.
    3. Biobaserad plast – utveckla biobaserad återvinningsbar plast gjord av exempelvis socker eller restprodukter från jordbruk eller skogsbruk.
    4. Bionedbrytbar plast – utveckla plaster som kan brytas ner till jord eller återanvändas genom att de bryts ner i slutna anläggningar.
    5. Använd mer av samma sorts plasttyper – för att förenkla plastproduktion och återvinning.

    Om STEPS

    Forskningsprogrammet STEPS målsättning är att utveckla plaster som är baserade på förnyelsebara råvara och som produceras på ett hållbart sätt i en cirkulär ekonomi. Det koordineras från Lunds universitet i samarbete med RISE IVF, Region Skåne och 18 industripartners.
    Läs mer om STEPS

    Tobias Nielsen

    Vad är plast

    Plast är ett samlingsnamn på flera hundra olika sorters plaster som består av kemiska föreningar, så kallade polymerer. Genom att sätta samman specifika polymerer kan olika plaster tas fram, med många olika användningsområden.

    Intresserad av forskning och samhälle?
    Prenumerera på Apropå!

    I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.