Genvägar till sidans innehåll:

• Varför är det viktigt med motion?
• Tips för att komma igång med träningen
• Vikten av en allsidig kost
• Boka en tid hos Studenthälsan
• När maten blir ett problem

Varför är det viktigt med motion?

Regelbunden motion är viktigt på många sätt för den fysiska hälsan. Exempelvis genom att det minskar risken att drabbas av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. De senaste åren har vi också börjat förstå sambandet mellan psykiskt välmående och motion. Sammantaget finns det inte mycket som är nyttigare för kropp och själ än att röra på sig. 

Som student är man ofta stillasittande stora delar av dagen. Men det flexibla livet som student ger dig samtidigt mycket frihet. Frihet som med rätt motivation kan användas för att ta väl hand om din hälsa. 

Testa dina levnadsvanor med Studenthälsans livsstilstester

Ta tillfället i akt att förändra dina vanor och upptäcka vilken skillnad fysisk aktivitet kan göra för ditt välmående och din intellektuella kapacitet. Börja med att göra vårt livsstilstest – för att se hur hälsosamma dina kost- och motionsvanor är idag. I samband med testet får du även personlig feedback på ditt resultat.

Gör vårt test om dina levnadsvanor – alexit.se

Du kan också göra vårt test som fokuserar på fysisk aktivitet och träning. I samband med testet får du, baserat på dina svar, personlig återkoppling på din fysiska aktivitet. 

Gör vårt test om fysisk aktivitet – alexit.se

Tips för att komma igång med träningen

Att börja träna kan kännas motigt. Men motivationsforskning visar att skapandet av en ny vana är som mest krävande inledningsvis. Med tiden blir det dock allt lättare. De positiva effekterna för din mentala hälsa kommer däremot nästan omgående. 

För att hjälpa dig i startgroparna har vi på Studenthälsan samlat några enkla råd.

• Sätt rimliga mål. Se till att sätta mål du tror att du klarar av – vi lär oss bäst genom att lyckas. 
• Hitta din egen övertygelse och motivation. Fråga dig själv: Vad vinner jag på att vara fysisk aktiv? Och på vilket sätt bör jag motionera för att må bra? 
• Tänk på att varje fysiskt aktiv minut är bättre än ingen. Ett träningspass i veckan blir hela 52 träningspass på ett år!
• Hitta en träningsform som du trivs med. Om du vill skapa en ny hållbar rutin ska det vara något du vill göra under en längre tid. 
• Påminn dig själv om vilka fördelar motionen kommer ge dig när det känns kämpigt att komma i gång. Tankar och känslor kan ofta vara negativa just innan du ska börja – det kan du förvänta dig.  
• Motionera på ett sätt du tycker är roligt. Planera in motion med en vän eller i grupp och ge dig själv något belönande när du är klar. Vår hjärna är programmerad för att spara på kroppens energi och att göra minsta möjliga ansträngning. Du behöver därför bädda för dig så du känner att fördelarna överväger nackdelarna på så många sätt som möjligt. 

Fysisk aktivitet och träning – 1177.se

Vill du lära dig mer om vad forskningen säger om sambandet mellan fysisk aktivitet och vår hjärna? Då rekommenderar vi att du tittar på Youtube-föreläsningen om boken ”Hjärnstark” av psykiater Anders Hansen.

Se videon Hjärnstark – Anders Hansen berättar om hur motion och träning stärker din hjärna på Youtube

För mycket eller för lite träning är sällan bra. För att få personligt stöd med att komma igång med motionen finns det många välutbildade instruktörer och personliga tränare på de flesta gymmen. 

Om du tränar för mycket

Överdriven träning är ofta förknippat med en negativ självbild och ett destruktivt kroppsideal, vilket inte sällan leder till utbrändhet, depression och andra psykiska besvär.

I samband med överdriven träning förekommer det ibland användning av dopningspreparat för att förhöja sina prestationer. Detta kan leda till ett beroende – med både psykiska och sociala besvär som följd. Om du upplever dessa bekymmer kan du alltid kontakta Dopningjourens anonyma rådgivning. 

Kontaktuppgifter och mer information om dopning – dopingjouren.se

Vikten av en allsidig kost

Att få i sig en allsidig kost är en förutsättning för att du som student ska orka med studentlivet, och allt vad det innebär. Många studenter har en begränsad matbudget och känner att de inte hinner eller orkar tänka så noga på vad de äter. 

Att inte prioritera sitt näringsintag kan dock straffa sig i längden. Inte bara genom fysiska konsekvenser, utan också genom bristande energi till studier och ett pendlande psykiskt mående.

Testa hur hälsosam din kosthållning är via vårt livsstilstest:

Gör vårt test om matvanor – alexit.se

Vad är sunt att äta för att må bra?

Maten du äter ska ge dig den energi och de näringsämnen du behöver. För att lära dig mer om matvanor och hälsa kan du besöka Livsmedelsverkets webbplats. De delar med sig av information och tips kring vad du bör äta för att må bra.

Matvanor, hälsa och miljö – livsmedelsverket.se

Din hjärna behöver mat för att fungera

Precis som att du behöver äta bra och röra på dig för att prestera, behöver hjärnan energi för att fungera. Men trots att det är en självklarhet för många, tenderar vi att glömma bort det när vi stressar med att hinna klart med en uppgift. Kom ihåg att äta ordentligt – även när du har en stundande deadline. Det kommer hjälpa dig att prestera bättre!

Om du vill lära dig mer om sambandet mellan din hjärna och vad du äter kan du se följande film av Hjärnfonden. I filmen medverkar bland annat hjärnforskaren Charlotte Erlanson-Albertsson från Lunds universitet. 

Se filmen Maten som din hjärna gillar – hjarnfonden.se

Boka en tid hos Studenthälsan

Känner du att ditt förhållande till fysisk aktivitet gör att du mår så dåligt att du får ångest? Påverkar det din förmåga att klara av dina studier? I så fall bör du kontakta Studenthälsan så kan vi stötta dig.

Boka en tid hos Studenthälsan

När maten blir ett problem

Det är många som upplever problem kring kosthållning, motion och sin kropp. Det kan bland annat handla om att väga mer än vad som är hälsosamt. Eller att du av olika anledningar tänker negativa tankar om dig själv och din kropp.

Övervikt, som kan utvecklas till fetma, är ett växande problem i hela världen. Du som har fetma har ökad risk att drabbas av olika sjukdomar, så som hjärtinfarkt och diabetes. Även om detta är välkända risker är det många som har svårt att bryta sina destruktiva kost- och levnadsvanor. Ibland räcker det dock med små förändringar för att bryta mönstret.

För att ta reda på vad du själv kan göra för att minska i vikt rekommenderar vi att du läser mer på Vårdguiden 1177.

Övervikt och fetma hos vuxna – 1177.se

Du kan också få hjälp genom att boka en tid med en dietist på din vårdcentral. 

Om du har problem med negativa tankar om din kropp och vad du äter kan det också röra sig om en ätstörning. Läs mer om tecken på ätstörningar och hur du kan gå till väga för att få hjälp på vår webbsida.

Problematiska matvanor och ätstörningar