Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Oro och ångest

Ångest kan komma till uttryck på många olika sätt. Det kan röra sig om tentaångest och talängslan, eller om oro, social ångest och panikångest. Det kan kännas jobbigt men är inte farligt. Här hittar du information om vanliga symtom och vad du själv kan göra för att hantera din ångest.

Genvägar till sidans innehåll:

Vad är ångest?

Ångest kan beskrivas som en stark känsla av rädsla. Detta kan upplevas som obehagligt, men är inte farligt. Som student kanske du känner ångest inför en tenta, en muntlig presentation eller sociala aktiviteter. Du kanske upplever en ängslan som gör det svårt att klara av studierna och vardagen. 

Ångest kan förklaras som ett inre larmsystem, en signal till kroppen om att fly ifrån eller slåss mot något som är hotfullt. I grunden är detta alltså ett system som är viktigt för vår överlevnad och inbegriper våra tankar, känslor, vår kropp och våra beteenden. Larmsystemet kan dock inte skilja mellan verkliga hot och det som upplevs som hotfullt i tanken. Din kropp kan därför reagera på tankar som om du utsatts för ett reellt hot. 

För att bättre förstå och minska reaktionen kan det vara bra att bli uppmärksam på vad som triggar din ångest. Det finns mycket du kan göra själv, och vi har samlat många tips och råd nedan. Om ångesten är ihållande under lång tid och/eller om den blir ett hinder i vardagen och studierna, kan du få stöd från Studenthälsan.

Det är individuellt hur ångest yttrar sig, till exempel kan du: 

  • känna domningar i armar och ben
  • få ont i magen och må illa
  • bli darrig
  • känna dig yr
  • ha obehagliga tankar eller katastroftankar
  • undvika saker du tidigare gjort
  • uppleva att du tappar kontroll.

Du kan börja med att testa din mentala hälsa och din nedstämdhet- och ångestnivå med vårt livsstilstest. Efter avslutat test får du personlig återkoppling och råd kring hur du kan hantera situationen.

Studenthälsans test om mental hälsa – alexit.se

Panikångest är en stark rädsla och ångest som kommer plötsligt med tydliga kroppsliga symtom. Till exempel hjärtklappning, tryck över bröstet, svårigheter att andas, svettningar eller darrningar. 

Panikångest kan ofta vara skrämmande. Rädslan kan leda till att du börjar undvika platser och situationer som kan trigga din ångest. Detta kan i sin tur leda till att ditt livsutrymme minskar och du kanske slutar göra sådant som du behöver göra för att må bra. En panikångestattack är inte farlig även om den kan kännas obehaglig.

Inför, eller i samband med, en tenta eller en talsituation kan du drabbas av en stark stressreaktion, i form av tentaångest eller talängslan. Du kanske får en blackout eller får svårt att genomföra det du har ångest över. 

Ibland kan det handla om att du får fysiska symtom för ångest. Till exempel illamående, ont i magen eller sömnsvårigheter långt innan en tenta eller talsituation. Och ibland kan det röra sig om ältande i efterhand. 

Det kan också vara så att det finns andra saker i livet som bekymrar dig. Du kanske har bristande återhämtning i vardagen som ökar din sårbarhet för stress och ångest. Att ställa höga krav på sig själv, i kombination med tvivel på den egna studieförmågan, kan öka risken för ångest. 

  • Försök att vara i nuet och rikta fokus på vad du har omkring dig. Ta hjälp av dina sinnen, till exempel vad du hör och ser, för att skifta fokus.  
  • Fokusera på din utandning, att tömma lungorna på luft, för att sedan hämta andan igen. Ta långa och djupa andetag som känns ner i magen.
  • Försök att rikta om ditt fokus genom att göra något annat en stund: gå en promenad, lyssna på musik eller ring en vän.
  • Träna dig i att observera din andning och att ta djupa långa andetag när du blir stressad eller hyperventilerar. 
  • Om du har pågående panik och hyperventilerar, bryt då det genom att gå med och inte emot. Prova att knyta händerna och spänna armar och ben med full kraft 4–5 gånger. Därefter blir det lättare att ta kontroll över andningen igen. 
  • Påminn dig själv om att ångest inte är farligt, även om det känns mycket obehagligt, och att det går över.

  • Notera de tankar som väcker din ångest eller oro och försök att öva dig i att förhålla dig till dem på ett mer flexibelt sätt. Kanske kan det vara hjälpsamt att möta negativa tankar med mer lugnande eller positiva tankar.
  • Ta hand om dig genom regelbunden sömn, kost och motion.
  • Försök att några gånger i veckan få rejäl pulsökning genom träning. 
  • Skapa god struktur och se över dina studievanor.
  • Minska på stress och krav i vardagen så att du får vila och återhämtning.
  • Planera in pauser och tid för återhämtning.
  • Ta hjälp av vänner och studera tillsammans.
  • Tänk på att vara aktiv på fritiden och att göra sådant du mår bra av.
  • Påminn dig själv om att tankar är tankar och inte nödvändigtvis sanningar eller fakta.
  • Prova gärna övningar i medveten närvaro, meditation eller yoga.
  • Försök att göra saker som är viktiga för dig – även om dessa ger dig ångest.
  • Öva din acceptans kring att ångestattacker kan återkomma trots att du förbättras i ditt mående. Försök att vila i tanken att ångest är ett övergående symtom. 
  • Prata med någon om hur du mår.

Kurser och grupper vid oro och ångest

Studenthälsan erbjuder flera aktiviteter som kan vara aktuella för dig som upplever oro eller ångest, till exempel kan du få hjälp med att hantera talängslan. Gruppen heter Prata för publik. Du hittar hela vårt grupp- och kursutbud på vår samlingssida:

Studenthälsans aktiviteter

När bör jag söka vård för min ångest?

  • Om du har återkommande panikångestattacker i mer än en månad
  • Om du har börjat undvika situationer och platser i rädsla att få ångest. Det vill säga att ångesten blir till hinder för dig i studierna och vardagen
  • Om du dämpar ångest genom att dricka alkohol, använda droger eller skada dig själv
  • Om du har kroppsliga symtom som du inte säkert vet beror på ångest

Om något av det som är beskrivet ovan stämmer in på dig bör du kontakta din vårdcentral. Mer information om vilken vårdcentral du kan vända dig till hittar du på 1177.se.

Kontaktuppgifter till närmaste vårdcentral – 1177.se

Boka en tid hos Studenthälsan

Ifall din ångest har kopplingar till dina studier kan du också boka in ett möte med Studenthälsan. Vi kan ge dig både stöd och rådgivning. 

Boka en tid hos Studenthälsan

Kontaktinformation

Telefon och tidbokning

046-222 43 77

Måndag–onsdag: 08.30–09.30
Torsdag: 08.15–08.45
Fredag: 08.30–09.30

Med reservation för tillfälliga ändringar.

Boka en informationstid på Studenthälsan

Besöksadress
Sandgatan 3, Lund

Hitta hit via Google Maps

För studentkårer och andra verksamheter
Kontaktformulär för studentorganisationer och andra verksamheter

Andra vårdgivare
Andra vårdgivare hänvisas till våra telefontider ovan. Notera att Studenthälsan inte tar emot remisser från vårdgivare.