Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Oro och ångest

Ångest finns i olika former och kan komma till uttryck på många olika sätt. Det kan röra sig om tentaångest och talängslan, eller om oro och panikångest. Det kan kännas jobbigt men är inte farligt. Här hittar du information om vanliga symtom och vad du själv kan göra för att hantera din ångest.

Vad är ångest?

Ångest kan beskrivas som en stark känsla av oro eller rädsla. Detta kan upplevas som obehagligt, men är inte farligt. Som student kanske du känner ångest inför en tenta eller är orolig inför att hålla en muntlig presentation – en ängslan som gör det svårt att klara av studierna. 

Ångest kan förklaras som ett inre larmsystem, en signal till kroppen om att fly ifrån eller slåss mot något som är hotfullt. I grunden är detta alltså ett system som är viktigt för vår överlevnad och inbegriper våra tankar, känslor, vår kropp och våra beteenden. Larmsystemet kan dock inte skilja mellan verkliga hot och det som upplevs som hotfullt i tanken. Din kropp kan därför reagera på tankar som om du utsatts för ett reellt hot. 

För att bättre förstå och minska reaktionen kan det vara bra att bli uppmärksam på vad som triggar din ångest. Det finns mycket du kan göra själv, och vi har samlat många tips och råd nedan. Men om ångesten är ihållande under en lång tid och/eller om den blir ett hinder i vardagen och studierna, kan du få stöd från Studenthälsan.

Testa din ångestnivå med Studenthälsans livsstilstest

Du kan testa din mentala hälsa och din ångestnivå med vårt livsstilstest.

Gör vårt livsstilstest om mental hälsa på Alexit.se

Några vanliga symtom vid ångest

  • Obehagliga tankar eller katastroftankar
  • Upplevelse av att tappa kontroll
  • Fysiska reaktioner, så som magont, illamående, hjärtklappning, darrningar, yrsel och muntorrhet
  • Domningar i armar och ben

Om du har kroppsliga symtom som du inte tror beror på ångest är det viktigt att du kontaktar din vårdcentral. Mer information om vilken vårdcentral du kan vända dig till hittar du på 1177.se.

Kontaktuppgifter till närmaste vårdcentral

Det är också vanligt bland unga vuxna att ångest kretsar kring ens förhållningssätt till mat. Läs mer om hur problematiska matvanor kan påverka ditt mående på vår webbsida.

Problematiska matvanor och ätstörningar

Kortsiktiga strategier

  • Försök att vara i nuet och rikta fokus på vad du har omkring dig. Ta hjälp av dina sinnen, till exempel vad du hör och ser, för att skifta fokus.  
  • Fokusera på din utandning, att tömma lungorna på luft, för att sedan hämta andan igen. Ta långa och djupa andetag som känns ner i magen.
  • Försök att rikta om ditt fokus genom att göra något annat en stund: gå en promenad, lyssna på musik eller ring en vän.

Långsiktiga strategier

  • Ta hand om dig genom regelbunden sömn, kost och motion.
  • Skapa god struktur och se över dina studievanor.
  • Planera in pauser och tid för återhämtning.
  • Sätt en tid för när din studietid slutar och din fritid börjar.
  • Minska på stress och krav i vardagen så att du får vila och återhämtning.
  • Ta hjälp av vänner och studera tillsammans.
  • Tänk på att vara aktiv på fritiden och att göra sådant du mår bra av.
  • Påminn dig själv om att tankar är tankar och inte nödvändigtvis sanningar eller fakta.
  • Prova gärna övningar i medveten närvaro, meditation eller yoga.
  • Påminn dig själv om att ångest inte är farligt, även om det ofta känns så i stunden, och att obehaget går över.
  • Försök att göra saker som är viktiga för dig – även om dessa ger dig ångest.
  • Prata med någon om hur du mår.

Tentaångest och talängslan

Inför, eller i samband med, en tenta eller en talsituation kan du drabbas av en stark stressreaktion, i form av tentaångest eller talängslan. Du kanske får en blackout eller får svårt att genomföra det du har ångest över. 

Ibland kan det handla om att du får fysiska symtom för ångest. Till exempel illamående, ont i magen eller sömnsvårigheter långt innan en tenta eller talsituation. Och ibland kan det röra sig om ältande i efterhand. 

Det kan också vara så att det finns andra saker i livet som bekymrar dig. Du kanske har bristande återhämtning i vardagen som ökar din sårbarhet för stress och ångest. Att ställa höga krav på sig själv, i kombination med tvivel på den egna studieförmågan, kan öka risken för ångest. 

Kurser hos Studenthälsan

Har du ångest som grundar sig i dina egna höga krav? Eller hamnar du lätt i självkritiska tankar när du inte lyckas som du önskat i studierna? Då rekommenderar vi dig att delta i vår kurs Hantera självkritik i studierna. Kursen handlar om att skapa en mer hjälpsam och konstruktiv dialog med dig själv.

Information om kursen Hantera självkritik i studier och hur du anmäler dig

Om du lider av talängslan som blir till hinder i studierna kan du delta i vår kurs Våga tala. Kursen syftar till att underlätta och övervinna oro och ångest kopplat till muntliga presentationer.

Information om kursen Våga tala och hur du anmäler dig

Vill du lära dig nya strategier för att hantera oro och ältande, snarare än att undersöka enskilda negativa tankar eller personliga frågor? Då kan deltagande i gruppen metakognitiv gruppterapi (MCGT) vara ett stöd för dig.

Läs mer om kursen Metakognitiv gruppterapi (MCGT) och hur du anmäler dig

Om du behöver ytterligare stöd och rådgivning kring din ångest kan du boka in ett möte med Studenthälsan via vårt bokningssystem.

Boka en tid med Studenthälsan

Panikångest

Panikångest är en stark rädsla och ångest som kommer plötsligt med tydliga kroppsliga symtom. Till exempel hjärtklappning, tryck över bröstet, svårigheter att andas, svettningar eller darrningar. 

Panikångest kan ofta vara skrämmande och rädslan kan leda till att du börjar undvika platser och situationer som kan trigga din ångest. Detta kan i sin tur leda till att ditt livsutrymme minskar och du kanske slutar göra sådant som du behöver göra för att må bra. En panikångestattack är inte farlig även om den kan kännas obehaglig.

  • Lär dig mer om vad en panikångestattack är. På 1177.se kan du läsa mer om vad det innebär och om vanliga symtom. 
  • Var aktiv med att notera de tankar som väcker din ångest eller oro, till exempel katastroftankar. Försök att öva dig i att förhålla dig till dem på ett mer flexibelt sätt. Kanske kan det vara hjälpsamt att möta negativa tankar med mer lugnande eller positiva tankar. Även övningar i medveten närvaro kan vara hjälpsamt. 
  • Träna dig i att observera din andning och att ta djupa långa andetag när du blir stressad eller hyperventilerar. 
  • Om du har pågående panik och hyperventilerar, bryt då det genom att gå med och inte emot. Prova att knyta händerna och spänna armar och ben med full kraft 4–5 gånger. Därefter blir det lättare att ta kontroll över andningen igen. 
  • Försök att några gånger i veckan få rejäl pulsökning genom träning. På så sätt får du en mer positiv upplevelse av de symtom du kan känna vid panikångest. 
  • Öva din acceptans kring att ångestattacker kan återkomma trots att du förbättras i ditt mående. Försök att vila i tanken att ångest är ett övergående symtom. 

Paniksyndrom på 1177.se

När bör jag söka hjälp för min ångest?

  • Om du har återkommande panikångestattacker i mer än en månad
  • Om du har börjat undvika situationer och platser i rädsla att få ångest – så att ångesten blir till hinder för dig i studierna och vardagen
  • Om du dämpar ångest genom att dricka alkohol, använda droger eller skada dig själv

Om du känner igen dig i ett eller flera av mönstren ovan bör du boka en tid hos din vårdcentral.

Ifall din ångest har kopplingar till dina studier kan du också boka in ett möte med Studenthälsan för stöd och rådgivning. 

Boka en tid hos Studenthälsan
 

Kontaktinformation

Studenthälsan
Telefon:
046-222 43 77

Receptionens telefontider:

Måndag–onsdag och fredag 08.30–09.30
Torsdag 08.30–09.00

Med reservation för tillfälliga ändringar.

Besöksadress:
Sandgatan 3
Lund

Postadress:
Lunds universitet
Studenthälsan
Box 117
221 00 LUND

Se karta på google.se

För dig som pluggar på LTH eller medicinska fakulteten:

Förutom Studenthälsan kan du också vända dig till kuratorerna på LTH eller medicinska fakulteten.

Kontaktuppgifter till kuratorerna på LTH

Kontaktuppgifter till kuratorn på medicinska fakulteten

För dig som är doktorand:

Vänd dig till Företagshälsovården

För dig som är anställd, representant för en studentkår eller annan organisation:

Information om Studenthälsan - Medarbetarwebben.lu.se