Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Alkohol, andra droger och spelvanor

Riskabelt användande av alkohol eller andra droger kan snabbt leda till större problem både psykiskt, fysiskt och socialt. På Studenthälsan är vår främsta uppgift att arbeta för att främja studenternas hälsa. Därför tycker vi det är extra viktigt att i ett tidigt skede kunna fånga upp riskabelt drickande, drogbruk eller spelproblem.

Genvägar till sidans innehåll:

Alkohol och alkoholvanor

Många sammanhang i studentlivet är nära sammankopplade med alkohol. Studenter kan därför vara särskilt sårbara för alkoholproblem. Flera olika studier visar att det är i åldrarna mellan 18 och 25 år som man dricker mest. Det är också då man utvecklar sina vuxna alkoholvanor.

En del studenter dricker ingenting, medan en del redan har en hög konsumtion med sig sedan tidigare. Det är inte ovanligt att studenter har en bild av att alla studenter dricker alkohol. Det gör att den egna pressen på sig själv att dricka alkohol ökar.

Tillfällen med för stort alkoholintag kan ge negativa konsekvenser, till exempel minnesluckor, olyckor, bråk eller oönskat sex. Att ha kontroll över sitt drickande innebär att det är du som bestämmer hur festen ska bli, inte alkoholen. Därför är det viktigt att hålla koll på din alkoholkonsumtion.

Studentlivet bjuder på många roliga upplevelser. Festande är något som många ser fram emot, men det är viktigt att hitta en balans så att det inte påverkar dina studier.

Testa dina alkohol- och tobaksvanor med Studenthälsans livsstilstester

Håll koll på din alkoholkonsumtion via vårt test på Alexit.se

Om du har gjort testet och är orolig för din egen eller någon annans alkoholkonsumtion kan du som student kontakta 1177. Du kan också ta kontakt med din vårdcentral eller oss på Studenthälsan.

Du kan också lära dig mer om dina tobaksvanor genom att göra ett av våra livsstilstester.

Testa dina tobaksvanor via vårt test på Alexit.se

Under studietiden har du mycket att vinna på att hålla din alkoholkonsumtion på en rimlig nivå. Några av motiven är: 

  • bättre sömn och minskad allmän trötthet
  • ökad koncentration och bättre studieresultat
  • bättre kontroll över ditt liv
  • bättre fysisk form
  • bättre prestationsförmåga
  • minskad risk för bråk och konflikter med vänner och partner
  • bättre ekonomi
  • minskad risk att hamna i framtida beroende

För dig som vill kunna dricka alkohol utan att få negativa konsekvenser kan följande tips vara användbara: 

  • Planera i förväg din festkväll, hur mycket du ska dricka och under hur lång tid. Sätt gärna en sluttid för sista glaset alkohol.
  • Se till att bara ha den summa som motsvarar kostnaden för den alkohol du bestämt dig för att dricka på ditt bankkonto.
  • Känn av det du just druckit i stället för att genast ta ett nytt glas.
  • Bestäm att varannan dryck är alkoholfri, till exempel vartannat glas vatten. 
  • Festa inte på tom mage. Ät något både innan du dricker alkohol och under tiden.
  • Kom överens med vänner om att inte hetsa varandra att dricka alkohol och delta till exempel inte i dryckesspel.
  • Välj en dryck med lägre alkoholhalt.

Individuell alkoholutbildning

På Studenthälsan kan du bland annat få genomgå en individuell alkoholutbildning kallad ASTP (Alcohol Skills Training Program). Du hittar mer information om ASTP och hur du anmäler dig till utbildningen på vår samlingssida med aktiviteter.

Kurser, grupper och föreläsningar

För dig som anhörig till någon med alkoholproblem

Om du vuxit upp med problematiskt drickande i din hemmiljö är det inte ovanligt att du, när du tar steget ut i vuxenlivet, upplever problem med

  • koncentrationssvårigheter
  • låg självkänsla
  • nära relationer
  • stresskänslighet
  • ångest.

Individuellt program

Det är också vanligt att ha en rädsla för att själv utveckla ett eget missbruk. För att möta studenter med denna bakgrund erbjuder Studenthälsan samtal utifrån programmet ICAIP (Individual Coping and Alcohol Intervention Program). Du hittar mer information om ICAIP och hur du anmäler dig till programmet på vår samlingssida med aktiviteter.

Kurser, grupper och föreläsningar

Andra droger och droganvändning

Det är inte ovanligt att studenter kommer i kontakt med droger av olika slag. Många tycker till exempel att det är spännande att prova cannabis när de möter situationer där det förekommer. 

Narkotikabruk är förknippat med många baksidor. Ofta är dock människor i allmänhet dåligt pålästa om kända effekter av olika droger. Kunskaper som egentligen är nödvändiga för att kunna göra ett bra ställningstagande till huruvida du vill använda droger eller inte. 

Information om olika droger och hur man påverkas av dem på Drugsmart.se

Spel om pengar

Problem med spel om pengar är något som blir allt vanligare i samhället i stort, så även bland studenter. De traditionella spelformerna, som tips på hästar och fotboll är fortsatt populära. Men på senare år har nätcasinon tagit allt större del av marknaden, samtidigt som snabba lån erbjuds av diverse tjänster. Denna kombination har gjort det möjligt att på mycket kort tid sätta sig själv i stora ekonomiska och sociala problem.

Verksamheten Stödlinjen finns till för både spelare och anhöriga. På deras webbplats Stödlinjen.se kan du själv testa dina spelvanor och få feedback direkt efteråt. Stödlinjen har också samlat information om spelberoende och erbjuder även ett självhjälpsprogram.

Datorspel

Datorspel är något som många uppskattar och tycker är både roligt och avkopplande. Men i takt med att spelen blivit mer avancerande och tillgängliga har spelande också börjat bli problematiskt för allt fler. Det kan gå så långt att du utvecklar ett datorspelsberoende. Det kallas också för gaming disorder.

Några vanliga tecken på när ditt datorspelande har gått för långt är att:

  • Du börjar tappa kontrollen över ditt spelande
  • Spelandet går ut över andra områden i ditt liv
  • Du fortsätter spela trots negativa konsekvenser 
  • Du har stor frånvaro från undervisning
  • Problem med sömnbrist och förskjuten dygnsrytm
  • Känsla av nedstämdhet och ångest
  • Isolering från socialt liv

De allra flesta som har kommit till insikt om att spelandet skapar problem kan förändra sina vanor till det bättre. Men om du har försökt med detta upprepade gånger och känner dig osäker på om du klarar det själv så kan du vända dig till oss på Studenthälsan. Nedan kan du boka en informationstid.

För att få hjälp med ditt datorspelsberoende kan du också vända dig direkt till Gaming-projektet på mottagningen Maria Malmö. De erbjuder både rådgivning, bedömningssamtal och, vid behov, individuell behandling. Du kan läsa mer om projektet och hur du anmäler dig på deras webbplats.

Gaming-projektet Maria Malmö på Region Skånes webbplats

Boka en tid hos Studenthälsan

Om du är du bekymrad över din alkoholkonsumtion eller ditt drogbruk bör du kontakta 1177, din vårdcentral eller oss på Studenthälsan.

Ifall du upplever att du har spelproblem och behöver hjälp med att hitta rätt stöd så kan du också vända dig till Studenthälsan.

Boka en tid hos Studenthälsan

Vill du förändra dina levnadsvanor?

Lunds universitet är ett av elva lärosäten som deltar i forskningsstudien Buddy.

Buddy är ett lättillgängligt stöd i din mobil med intentionen att du på ett enkelt sätt ska kunna ändra dina levnadsvanor. Deltagandet är gratis. Bakom studien står Linköpings universitet.

Sms:a buddy25 till 0732-62 03 55 för att komma i gång.

Kontaktinformation

Studenthälsan
Telefon:
046-222 43 77 (Ej tidbokning)

Telefontider:

Måndag–onsdag och fredag 08.30–09.30
Torsdag 08.30–09.00

Med reservation för tillfälliga ändringar.

Tidsbokning:

Boka en informationstid hos Studenthälsan

Besöksadress:
Sandgatan 3
Lund

Postadress:
Lunds universitet
Studenthälsan
Box 117
221 00 LUND

Hitta Studenthälsan via Google Maps

För dig som pluggar på LTH eller Medicinska fakulteten:

Utöver Studenthälsan finns också stöd att få via kuratorerna på LTH eller Medicinska fakulteten.

Kontaktuppgifter till kuratorerna på LTH

Information om kuratorn på Medicinska fakulteten

För dig som är doktorand:

Vänd dig till Företagshälsovården

För dig som är anställd, representant för en studentkår eller annan organisation:

Information om Studenthälsan - Medarbetarwebben.lu.se

Notera att Studenthälsan inte tar emot remisser från vårdgivare.