Lärarintervju – Henrik Hassel
Vem är du?
Jag heter Henrik Hassel och arbetar som universitetslektor vid Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet. Jag har tillsammans med flera av mina kollegor utvecklat ett paket med universitetskurser som riktar sig till yrkesverksamma inom området skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.
Varför genomför Lunds universitet utbildningssatsningen ”Trygghet, säkerhet och resiliens i det komplexa och föränderinga samhället”?
Vår omvärld blir alltmer komplex och sammankopplad där samhällsförändringar sker allt snabbare. Detta gör att de hot och sårbarheter som finns i samhället också förändras – ibland snabbt. Verksamheter som kan vara väl utformade för att möta dagens utmaningar kan vara mindre lämpade att möta morgondagens hot och sårbarheter, vilket betyder att de måste förändras i takt med att samhället förändras. Det räcker inte med att reagera på samhällsförändringar utan vi måste också ligga steget före och proaktivt anpassa hur vi ska jobba med frågor som rör Trygghet, säkerhet och resiliens i det komplexa och föränderinga samhället.
En central framgångsfaktor för att detta ska vara möjligt är hög kompetensnivå hos de som arbetar med trygghet, säkerhet och resiliens på olika nivåer i det svenska samhället. De som arbetar med frågorna har en variation av bakgrunder vilket är en styrka, men vilket också skapar ett behov av utbildning inom områden som är av gemensamt intresse, oavsett om det handlar om lokal, regional eller nationell nivå samt oavsett vilken del av hotskalan vi pratar om.
Vad skiljer detta kurspaket från de andra kurser som erbjuds yrkesverksamma?
Detta kurspaket skiljer sig en del från många andra kurser och kurspaket som erbjuds. Stort fokus läggs på att kursdeltagarna ska få arbeta med att förstå, nagelfara och föreslå utveckling av den egna verksamheten. Detta sker genom att belysa centrala frågor med hjälp av vetenskaplig litteratur, men också med inspel från andra kursdeltagare och även från lärare. Vi vill använda den samlade kunskapen hos de som läser kurserna, men samtidigt ge möjlighet för kursdeltagarna att ta ett steg tillbaka och reflektera kring om det som görs i och utanför den egna verksamheten verkligen är ändamålsenligt.
I många andra kurser som erbjuds till yrkesverksamma ligger fokus på enskilda metoder och verktyg som kan vara användbara för att lösa vissa problem i praktiken. Detta kurspaket handlar snarare om att kunna tänka kritiskt kring den egna verksamheten – med hjälp av olika perspektiv och med fokus på olika områden som vi tror kan vara av generellt intresse för många som jobbar med trygghet, säkerhet och resiliens.
Varför ska man gå just dessa kurser?
Vi tror att kurserna är lämpliga för alla de som vill ta del av och diskutera viktiga perspektiv för ett framgångsrikt säkerhetsarbete och samtidigt har en vilja att direkt omsätta detta i nya förslag på arbetssätt, analysarbete och planering som bättre kan möta de samhällsutmaningar som finns.
Vem vänder sig satsningen till?
Satsningen riktar sig till en bredd av målgrupper men främst är fokus på personer som verkar inom olika typer av samhällsviktiga verksamheter. Målgrupperna kan verka inom olika delar av hotskalan (från vardagshändelser till extraordinära händelser), på olika nivåer i samhället (lokal, regional och nationell) samt vara involverade i olika delar av en händelses förlopp (förebyggande, respons, återuppbyggande, utvärderande, etc.). Personerna som vi riktar oss till kan exempelvis ha roller såsom säkerhets- eller beredskapssamordnare vid kommuner, regioner eller myndigheter, handläggare för förebyggande eller kris-/olycksförberedande verksamhet eller personer med verksamhets- eller processansvar inom nämnda områden. Med detta breda anslag hoppas vi kunna skapa stort utbyte och lärande mellan kursdeltagarna.
Vad förväntar du/ni er att utbildningarna kan bidra till dels på kort sikt men även på lite längre sikt?
På kort sikt hoppas vi att kurserna kan bidra till en kunskapshöjning hos de individer som läser kurserna. Vi hoppas att kurserna kan skapa kontaktnät mellan den bredd av målgrupper som läser kurserna – och ett kontaktnät som kan fortsätta leva även efter kursen tagit slut. Vi tror det finns mycket lärdomar inom området trygghet, säkerhet och resiliens som är generella och oberoende av de specifika tillämpningsområdena – och sådana kontaktnät kan hjälpa till att sprida sådana lärdomar.
På längre sikt hoppas vi att kursdeltagarna ska gå stärkta ur kurserna och öka chanserna att de kan hitta nya och förbättrade arbetssätt.
TIll sist, kan man planera för en pandemi som Covid-19?
För att fatta bra beslut om hur olika risker i samhället bör hanteras behöver alla organisationer på förhand analysera hur man kan tänkas bli påverkade i olika påfrestningar. För detta krävs goda kunskaper om de hot som kan påverka samhället men också samhällets sårbarheter och organisationers förmågor och att stå emot och hantera olika händelser. Sådan kunskap kan tas fram genom olika former av riskanalyser, sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar, beroendeanalyser och kontinuitetshantering. I sådana analyser integreras egna och andras tidigare erfarenheter, vetenskaplig kunskap samt expertkunskaper för att skapa en så god förståelse för riskbilden som möjligt så att väl avvägda beslut kan fattas.
Vikten av bra beslutsunderlag blir tydlig inte minst i samband med den pandemi vi nu genomlever. Men den stora utmaningen ligger i att imorgon kan det vara något helt annat som triggar en kris vilket ständigt kräver ett proaktivt analys- och hanteringsarbete som är betydligt bredare än från enskilda händelser. Målet är att fatta beslut som gör att organisationens och samhällets förmåga att hantera den uppsjö av hot och sårbarheter som finns blir så bra som möjligt. Ibland är riktade förebyggande åtgärder att föredra, i andra fall är det mer generella krisförberedande åtgärder.
Kursen Analys, beslut och hantering av risker i det sammankopplade samhället kommer att ge verktyg för att kunna ta fram och använda olika former av beslutsunderlag för att bättre hantera risk, sårbarhet, förmåga och kontinuitet i din organisation och i samhället i stort.
Även om stora resurser i samhället läggs på förebyggande åtgärder kommer samhällsstörningar och kriser ändå att inträffa vilket ställer krav på att organisationer, och samhället i stort, har god beredskap för att kunna hantera olika händelser och kriser för att på så sätt minimera samhällskonsekvenserna som uppstår. På förhand är det omöjligt att veta exakt vad som kommer att inträffa vilket kräver planering för att kunna hantera en bredd av olika påfrestningar. I många fall finns dock generiska behov och förmågor som är relevanta för en mängd händelser.
Den pågående Covid19-pandemin vittnar om betydelsen av god beredskap, inte bara för de organisationer som har de allra mest centrala rollerna i pandemihanteringen, såsom intensivsjukvården, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, utan i princip alla organisationer, myndigheter och företag påverkas av den pågående pandemin. Krav ställs på förmågan att hantera nya/större krav på verksamheten, att kunna driva verksamheten under nya förutsättningar och att skaffa sig en uthållighet. Samtidigt måste planeringen vara proaktiv och ta höjd för en mängd olika samhällsstörningar, d.v.s. undvika att man endast planerar för sådant som redan inträffat.
Kursen Planering och beredskap för samhällssäkerhet kommer att ge kunskap och verktyg för hur krisförberedande arbete kan bli effektivt och ändamålsenligt. Kursen berör hur krisberedskapsförmåga kan mätas, hur beredskapsplanering kan anpassas till en mängd, även okända, hot samt hur övningar kan planeras och genomföras.
Kontakt
För kursgenerella frågor vänligen kontakta Jessica Hansson, beredskap [at] education [dot] lu [dot] se, +46 (0)46-222 7327
För frågor rörande kursinnehåll vänligen kontakta henrik [dot] hassel [at] risk [dot] lth [dot] se eller marcus [dot] abrahamsson [at] risk [dot] lth [dot] se
Broschyr om utbildningssatsningen
Trygghet, säkerhet och resiliens i det komplexa och föränderliga samhället (PDF, 4,53 MB, ny flik)