Prokrastinering

Prokrastinering är som tidigare nämnts ett vanligt förekommande beteende. Ibland kan detta vara ett resultat av en längre tids nedstämdhet eller vid depression. För att få förståelse för ditt mående kan du testa dina levnadsvanor och din mentala hälsa.

Studenthälsans test om mental hälsa – alexit.se

Orsakerna till prokrastinering varierar, men det finns en del saker som brukar underlätta för de flesta:

• Skapa rutiner: sträva efter en studierutin som du trivs med och som får dig att må bra. Det är bra om den ser likadan ut alla/flera dagar i veckan. Etablerade rutiner gör att vi slipper lägga lika mycket kraft på att komma i gång. Fundera också vad du behöver för att kunna hålla dig till din studierutin.
• Lägg märke till när på dygnet du har som bäst förutsättningar att studera och när du är som mest sårbar för prokrastinering. Sträva efter att studera när du har som bäst förutsättningar.
• Sätt upp konkreta mål och delmål. Målsättningar hjälper oss att hålla oss fokuserade och motiverade. Tänk på att dina mål ska vara konkreta så att det blir tydligt för dig när du uppnått ditt mål. Använd gärna delmål på kort sikt. Om en tenta ligger långt fram i tiden, kan du till exempel sätta delmålet: ”studera mellan klockan 10.00 och 13.00 på måndag och tisdag”. Det är också viktigt att du sätter rimliga mål som du faktiskt kan uppnå, det är det som skapar motivation.
• Planera in korta studiepass på 25–45 minuter och ta regelbundna pauser som inte är för långa (Pomodoro-tekniken). 
• Öva på att stå ut med obehag, det går att studera även om du är omotiverad. 
• Rensa bland distraktioner. Distraktioner, såsom sociala medier, kan locka i stunden och störa din koncentration. Sätt din telefon på ljudlöst när du studerar och försök sitta på en plats med så få distraktioner som möjligt.
• Uppmuntra och uppmärksamma dina framsteg. Vi behöver få känna att vi lyckas med våra åtaganden, inte bara när vi slutför och lämnar in examinationer. Sätt upp belöningar för dig själv när du klarar delmål, det ökar motivationen. 
• Involvera andra i dina studier. Gör dina kursare till dina kollegor. De gör dina studier både trevligare och enklare.
• Se över din arbetsplats. Välj en plats som du förknippar med arbete och att få saker gjorda. Undvik platser du förknippar med återhämtning, som till exempel sängen eller soffan.
• Se över din skärmtid när du är ledig. En god skärmhälsa är viktigt då du som student spenderar mycket tid framför din skärm. För att få mer tid till annat, till exempel träffa vänner eller träning, kan det dock vara positivt att begränsa sin skärmtid.