Genvägar till sidans innehåll:

• Att skjuta upp sina studier
• Tips på vad du kan göra själv
• När skärmen tar kontroll över dig och din tid
• Grupper vid prokrastinering
• Förbättra din studieteknik hos Studieverkstaden

Att skjuta upp sina studier

Prokrastinering betyder att medvetet skjuta upp saker trots vetskapen om att det kommer leda till negativa konsekvenser. Att prokrastinera är något som alla ägnar sig åt mer eller mindre. Studenter har dock visat ägna sig betydligt mer åt prokrastinering jämfört med andra.

Även om det för många inte får så stora konsekvenser, kan det ibland bli ett problem. Det kan leda till sämre studieresultat, onödigt hög stress innan en examination samt ökad ångest och nedstämdhet. 

Du är inte ensam

Att studenter prokrastinerar mer än andra beror på att omständigheterna för universitetsstudier ser lite speciella ut. Universitetsstudier kan ofta innebära oregelbundna rutiner och låg grad av feedback i inlärningsprocessen och på ens prestationer. Det kan också vara långa tidsmässiga avstånd mellan examinationer och många sociala distraktioner. 

Människor är olika känsliga och har olika anledningar till att skjuta upp åtaganden. De aktiviteter vi skjuter upp brukar oftast på kort sikt kännas jobbiga på något sätt. Medan det vi brukar göra när vi prokrastinerar känns bättre på kort sikt. På lång sikt kan dock förhållandet bli precis tvärtom.

Är du student och har ADHD/ADD?

Då finns det möjlighet att använda ett digitalt stödverktyg via Studenthälsan. Börja med att boka en tid för ett bedömningssamtal, så tar vi det därifrån.

Boka en tid hos Studenthälsan

Testa din mentala hälsa med Studenthälsans livsstilstest

Prokrastinering är som tidigare nämnts ett vanligt förekommande beteende. Ibland kan detta vara ett resultat av en längre tids nedstämdhet eller vid depression. För att få förståelse för ditt mående kan du testa dina levnadsvanor och din mentala hälsa.

Gör vårt test kring mental hälsa – alexit.se

Tips på vad du kan göra själv

Även om orsakerna till prokrastinering varierar finns det en del saker som brukar underlätta för de flesta:

• Skapa rutiner: sträva efter en studierutin som du trivs med och som får dig att må bra. Det är bra om den ser likadan ut alla/flera dagar i veckan. Etablerade rutiner gör att vi slipper lägga lika mycket kraft på att komma i gång. Fundera också vad du behöver för att kunna hålla dig till din studierutin.
• Lägg märke till när på dygnet du har som bäst förutsättningar att studera och när du är som mest sårbar för prokrastinering. Sträva efter att studera när du har som bäst förutsättningar.
• Sätt upp konkreta mål och delmål. Målsättningar hjälper oss att hålla oss fokuserade och motiverade. Tänk på att dina mål ska vara konkreta så att det blir tydligt för dig när du uppnått ditt mål. Använd gärna delmål på kort sikt. Om en tenta ligger långt fram i tiden, kan du till exempel sätta delmålet: ”studera mellan klockan 10.00 och 13.00 på måndag och tisdag”. Det är också viktigt att du sätter rimliga mål som du faktiskt kan uppnå, det är det som skapar motivation.
• Planera in korta studiepass på 25–45 minuter och ta regelbundna pauser som inte är för långa. 
• Öva på att stå ut med obehag, det går att studera även om du är omotiverad. 
• Rensa bland distraktioner. Distraktioner, såsom sociala medier, kan locka i stunden och störa din koncentration. Sätt din telefon på ljudlöst när du studerar.
• Uppmuntra och uppmärksamma dina framsteg. Vi behöver få känna att vi lyckas med våra åtaganden, inte bara när vi slutför och lämnar in examinationer.    
• Involvera andra i dina studier. Gör dina kursare till dina kollegor. De gör dina studier både trevligare och enklare.
• Se över din arbetsplats. Välj en plats som du förknippar med arbete och att få saker gjorda. Undvik platser du förknippar med återhämtning, som till exempel sängen eller soffan.
• Se till att ge dig själv en paus från telefoner och skärmar när du är ledig. En god skärmhälsa är viktigt då du som student spenderar mycket tid framför din skärm.

Om du vill veta mer om vad du själv kan göra kan du se vår föreläsningsfilm om prokrastinering. Föreläsningen hålls på svenska, och filmen har engelsk undertext.

När skärmen tar kontroll över dig och din tid

Idag är skärmar, så som mobiler, datorer och surfplattor, ett vanligt inslag i våra vardagliga liv. För att få mer tid till annat, till exempel studier eller träning, kan det dock vara positivt att begränsa sin skärmtid. 

Även om vi ofta tror att multitasking – att göra flera saker samtidigt – är effektivt, har det visat sig att det minskar vår effektivitet. Hjärnan är konstruerad för att göra en sak i taget.

Grupper vid prokrastinering

Studenthälsan erbjuder flera aktiviteter som kan vara aktuella för dig som prokrastinerar. Bland annat erbjuder vi en prokrastineringsgrupp som löper över hela terminen. Du hittar hela vårt grupp- och kursutbud på vår samlingssida:

Studenthälsans aktiviteter

Förbättra din studieteknik hos Studieverkstaden

För många studenter bidrar bristande studieteknik eller svårigheter med att skriva akademiska texter till lidande och problem med att klara studierna. Studieverkstaden på Lunds universitet jobbar specifikt med dessa frågor.

Studieverkstaden