Innovationer från Lund

Doktoranden Michal Stala utvecklade en lösning för trådlös kommunikation mellan uppkopplade enheter genom att kombinera hårdvara och mjukvara. Tillsammans med medgrundaren Magnus Midholt byggde han företaget Mistbase kring denna innovation. 2017 köptes företaget upp av den globala teknikjätten Arm Holdings i en affär värd hundra miljoner kronor.

En grupp studenter vid Lunds universitet tog fram en ny teknik för cellodling genom att använda mycket tunna trådar – så kallade nanofibrer. Med nanofibrerna gick det att skapa miljöer där celler kan växa på ett sätt som liknar hur de växer i kroppen. Det gjorde att forskare kunde testa nya behandlingar på ett mer realistiskt och storskaligt sätt.

Forskaren Jan Erik Solem tog fram en ny typ av karttjänst där användarna själva bidrog med bilder. På så sätt kunde även gator och platser i mindre städer och på landsbygden inkluderas på kartan. Resultatet blev Mapillary – en öppen, användargenererad street view-tjänst.

Forskaren Jan Erik Solem utvecklade en teknik som gjorde det möjligt för datorer att känna igen ansikten på foton. På så sätt gick det mycket snabbare att namnge personer på bilder på sociala medier. Det här blev grunden för företaget Polar Rose, som såldes till Apple 2010.

Forskaren Christer Fåhraeus fick idén att kombinera smarta kort – plastkort med inbyggda chip – med igenkänning av fingeravtryck. Genom att lagra fingeravtrycket direkt på kortet kunde identiteten bekräftas snabbt och säkert, utan att informationen behövde lämna kortet. Det blev en trygg och smidig lösning för identitetskontroll och grunden till företaget Precise Biometrics.

I ett projekt initierat av Ericsson Mobile utvecklades en teknik som gjorde det möjligt för elektroniska enheter att kommunicera trådlöst. Det öppnade upp en helt ny värld inom elektronikbranschen. Arbetet tog delvis avstamp i Lunds universitets spetskompetens inom mikroelektronik och kommunikationsteknik, och en av nyckelpersonerna bakom tekniken var Sven Mattisson, som disputerat vid universitetet och senare rekryterades till Ericsson. Tekniken lanserades 1998 under namnet Bluetooth, döpt efter vikingakungen Harald Blåtand – känd för att ena Norden, precis som tekniken förenade digitala enheter. Idag produceras miljontals Bluetooth-produkter varje dag.

En grupp forskare vid Lunds universitet utvecklade den hälsofrämjande bakteriekulturen Lactobacillus – en bakterie som visade sig ha positiv effekt på tarmfloran. Upptäckten blev grunden till fruktdrycken Proviva, som lanserades i början av 1990-talet. Drycken blev en framgång på marknaden och 2010 köptes Proviva upp av den franska mejerijätten Danone i en affär värd miljardbelopp.

Professor Rickard Öste upptäckte att naturliga enzymer kan omvandla fiberrik havre till en näringsrik vätska. Detta ledde till utvecklingen av en havrebaserad dryck och grundandet av företaget Oatly 1994, då under namnet Ceba. Idag är Oatly en av de mest etablerade aktörerna globalt inom växtbaserade mjölkalternativ.

Under ledning av forskaren Kjell Wetterlin utvecklades Turbohaler, en inhalator för dosering och inhalation av astmamedicin. Produkten revolutionerade astmabehandlingen genom att erbjuda en freonfri, exakt och användarvänlig lösning. Idag används den av tiotals miljoner människor världen över och är en viktig del av AstraZenecas globala läkemedelsportfölj.

Genom att utveckla en teknik för att noggrant styra luftflödet till och från patientens lungor – så kallad flödeskontroll – lyckades forskarna Björn Jonson och Sven Ingelstedt skapa den moderna respiratorn. Apparaten, som fick namnet Servoventilatorn, kunde anpassa andningen efter patientens behov och blev ett genombrott som lade grunden för intensivvård världen över.

Professor Claes Lundgren och forskaren Stefan Lichtneckert insåg att personer som rökte mycket kunde lindra sitt röksug genom att tugga tobak. Det fick dem att förstå att det var nikotinet – inte själva rökningen – som skapade beroendet. De började utveckla ett alternativ till tuggtobaken och resultatet blev Nicorette – världens första nikotinläkemedel.

Professor Nils Alwall utvecklade en metod för att rena blodet hos patienter med njursvikt – en teknik som lade grunden för världens första kliniskt användbara dialysmaskin. Tillsammans med industrimannen Holger Crafoord startade han företaget Gambro (senare uppköpt av Baxter) och lanserade maskinen som kom att förändra njursjukvården världen över.

Fysikern Hellmuth Hertz och kardiologen Inge Edler var först i världen med att se ett hjärta slå. Forskarna hade tillsammans utvecklat en metod för att skapa rörliga bilder av hjärtat i arbete, det som idag kallas ett ekokardiogram, med hjälp av ultraljudsvågor. Tekniken gjorde det möjligt att undersöka hjärtats funktion utan operation, och blev ett genombrott inom hjärtdiagnostik. Edler och Hertz föreslogs flera gånger Nobelpriset, men fick nöja sig med det näst mest prestigefyllda priset – det amerikanska Laskerpriset. 

Professor Torsten Thunberg ville hitta en lösning för patienter som inte kunde andas själva. Genom att reglera lufttrycket i en kammare som omslöt kroppen lyckades han få luften att röra sig in och ut ur lungorna – helt utan muskelkraft. Det blev grunden till barospiratorn, världens första maskin för konstgjord andning, och ett viktigt steg i utvecklingen av respiratorer och modern intensivvård.

Forskaren Janne Rydberg upptäckte att atomer sänder ut eller tar upp ljus på väldigt specifika sätt – som om varje atom hade sin egen ljussignatur. Genom att noggrant studera dessa ljusmönster hittade han en matematisk formel som kunde förutsäga våglängderna på ljuset. Det visade sig att en av siffrorna i formeln – en konstant – var densamma oavsett vilket ämne han studerade. Denna siffra fick senare namnet Rydbergs konstant och blev ett viktigt verktyg för att förstå hur atomer är uppbyggda.

Forskaren Per Henrik Ling utvecklade under 1800-talet ett system för massage och muskelstretching som lade grunden till det som idag kallas svensk eller klassisk massage – en av de vanligaste massageformerna i västvärlden. Han skapade också Ling-gymnastiken eller "den svenska gymnastiken", ett omfattande träningssystem med estetiska, medicinska, militära och pedagogiska delar. Det var en av de internationellt ledande kroppsövningsformerna fram till 1900-talets mitt.