Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Myndigheter behöver hantera vargrädsla annorlunda

foto på varg i skog
Myndigheter behöver utökat uppdrag för att mota vargrädsla, enligt ny forskning. Foto: MostPhotos.

Naturen är en viktig plats för välbefinnande och återhämtning. Men fler vargar ökar många människors oro för att vistas i skog och mark med risk för att den återhämtande effekten uteblir, visar ny forskning. Rekommendationen från forskarna är att viltvårdande myndigheter ges möjlighet att möta vargrädsla med samtal och rådgivning.

Maria Johansson är professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet och har i flera år forskat på kopplingen mellan allmänhetens tillit till myndigheter och oro för att möta stora rovdjur. I sin forskning har hon och hennes kollegor kunnat visa att människors oro och rädsla för varg och björn hänger samman med tillit till myndigheter. Låg tillit ökar risken för oro och rädsla gentemot stora rovdjur. 

I nya studier visar hon att ökad sannolikhet att möta varg kan motverka naturens återhämtande effekter för människor. Ju oftare deltagarna i studien förväntade sig att de skulle kunna möta varg i sina lokala naturområden, desto mindre återhämtning bedömde de kunna få. De svarade också att de oftare skulle välja bort att besöka dessa områden. 

– Myndigheterna är bra på att ge information och statistik om varg. Men det räcker inte hela vägen för att människor som är oroliga för att möta varg ska hitta fungerande strategier för att kunna återhämta sig i naturen, säger hon. 

Enligt Maria Johansson skulle länsstyrelserna och Naturvårdsverket vinna mycket på att ha tid att bekräfta folks känslor och ge konkreta råd för hur ett eventuellt vargmöte kan förebyggas och hanteras. En fungerande dialog med boende i rovdjursområden är viktig för att myndigheterna ska kunna göra ett bra jobb.

– Det betyder inte att länsstyrelserna har ett myndighetsansvar för människors känslor. Men genom att emotionellt bekräfta att man förstår människors olika känslor så kan man begränsa den rådande sociala konflikten mellan myndighet och allmänhet kring vilt, säger hon. 

Idag har länsstyrelserna en mycket begränsad tid och kompetens att hantera ett kompletterande psykologiskt perspektiv, enligt Maria Johansson. Hon rekommenderar därför att medarbetare både ges mer tid och får mer utbildning för att kunna möta folks behov på ett ännu bättre sätt än idag.

Vetenskapliga publikationer:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494424000057?via%3Dihub

https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pan3.10616

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10871209.2024.2326116

I studierna har främst  personer som vistas mycket i skog och mark intervjuats, ofta med hund som kan attackeras av varg.  Ägare av tamdjur, framför allt får, och för vilka varg kan vara ett reellt hot ingår inte i studien.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.