Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så kan ökad populism i EU påverka Ukraina

Ukraina och EU
Ny studie om hur EUs ytterkantspartier förhåller sig till att stötta Ukraina. Illustration: Wikimedia

Populistiska och EU-skeptiska partier ser ut att gå framåt i det kommande EU-valet, något som kan påverka Europas stöd till Ukraina. Men hur mycket och i vilken riktning är inte självklart. Statsvetaren Jonathan Polk har tillsammans med europeiska kollegor släppt en ny studie om sambanden mellan populism, EU-skepticism och de politiska partiernas stöd till Ukraina.

När Ryssland invaderade Ukraina för två år sedan enades EU rekordsnabbt om sanktioner och vapenstöd. Nu hörs allt oftare röster om hur det samlade stödet sviktar. Mer än en tredjedel av alla partier i Europa är kritiska till åtminstone en av följande frågor: fortsatt vapenstöd till Ukraina, ta emot ukrainska flyktingar, släppa in landet i EU samt höjda energipriser som en konsekvens av sanktioner mot Ryssland. 
– Dessa frågor går ofta hand i hand med populism och EU-skepticism, säger Jonathan Polk, forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet och expert på EU. 
Tillsammans med flera andra forskare har han nyligen presenterat en studie som analyserar dessa samband. Här svarar Jonathan Polk på några frågor om studiens resultat.

Varför är populistpartier mer aviga till att stödja Ukraina? 
– Populistiska partier på vänsterkanten har generellt ett motstånd mot USA-ledda samarbeten, militarism och imperialism.
– För populistpartier på högerkanten är avigheten snarare sprunget ur ett utpräglat vi och dem-tänk. Den egna befolkningen är i fokus och man är invandringsskeptisk. Bland vissa av dessa högernationalistiska partier finns också en samhörighet med Ryssland som man tycker försvarar konservativa värderingar mot en dekadent livsstil i väst. Ryssland har för övrigt gett stöd till högernationalistiska partier i Frankrike, Österrike, Tyskland, Italien, Ungern, Slovakien och Tjeckien.

Hur påverkar närheten till Ryssland eller att man tidigare har ingått i det Sovjetstyrda östblocket? 
– Det har betydelse. I dessa länder finns ett starkare stöd för Ukraina. Dock trumfas ibland rädslan för grannen i öst av populisters och EU-skeptikers avoghet mot att stötta Ukraina. 
Finns det någon skillnad mellan vänster- och högerpopulister när det gäller graden av ovilja mot att stötta Ukraina?
– Det allra viktigaste är inte om partierna är till vänster eller höger när det gäller stöd för Ukraina. Retorik om att man är emot det politiska etablissemanget eller är emot EU väger tyngre. Antietablissemangsretoriken är ganska jämnt fördelat, medan det är vanligare att högerpopulistiska partier är emot EU. Så på det stora hela är de högerpopulistiska partierna mer kritiska till stödet av Ukraina.


Så hur tror du att det fortsatta stödet till Ukraina kommer att påverkas om det blir så att EU-skeptiska och populistiska partier går framåt i EU-valet den nionde juni?
– Dessa partier regerar ju sällan ensamma utan ingår i koalitioner, oftast med traditionella konservativa partier  . Väl i koalition brukar de anpassa sina ideologiska ställningstaganden. Avogheten mot stöd åt Ukraina tenderar då minska. Men valresultatet påverkar så klart; ju mer de EU-skeptiska och populistiska partierna ökar, desto mindre måste de kompromissa med sin ideologi.

– Men det viktigaste testet för EU:´s enighet i Ukrainafrågan ligger i vad som händer på krigsfronten. Om Ukrainas möjligheter till framgång minskar kan även viljan att fortsätta stötta landet att göra det.    Men det kan också bli tvärtom; ryska framgångar kan leda till ökad rädsla som i sin tur leder ökat stöd till Ukraina.

Hur väl speglar de politiska partiernas Ukraina-politik vad européerna tycker? 
– Opinionsundersökningar som gjorts visar att en klar majoritet stöttar Ukrainas ansträngningar att motstå Rysslands invasion. Men  stödet varierar från land till land beroende på vilken typ av stöd det gäller, säger Jonathan Polk.

Forskningen bakom studien

Jonathan Polk

Jonathan Polk är professor i statsvetenskap, EU-expert och drivande i det forskarbaserade enkätsinstitutet Chapel Hill Survey som bland annat undersöker partipositioner inom Europa. Den nypublicerade studien The Russian threat and the consolidation of the West: How populism and EU-skepticism shape party support for Ukraine  bygger på insamlad data om politiska partiers positionering när det gäller stöd för Ukraina. Materialet har analyserats tillsammans med information om den underliggande ideologin hos samma grupp partier.

Läs studien 
Läs om enkätinstitutet The Chapel Hill Survey 
Läs blogg om studien 
Kontaktuppgifter och mer om Jonathan Polks forskning 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.