Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stor studie: Unga mår fortsatt psykiskt dåligt efter fetmaoperation

ungdom som håller sig för huvudet. illustration.
Forskare har studerat psykisk ohälsa hos samtliga ungdomar i Sverige som gjort en viktoperation mellan åren 2007–2017. Resultaten tyder på att psykisk ohälsa och viktnedgång inte hänger samman på det sätt som folk tror. Illustration: iStock/Pnomariaova.

Trots stor och bestående viktnedgång minskar inte den psykiska ohälsan bland unga som gjort kirurgiska ingrepp mot övervikt. Däremot ökar fetmaoperationer risken för tidiga alkoholproblem. Det visar världens största långtidsstudie som gjorts bland unga som genomgått viktkirurgi. Studien är gjord vid bland annat Lunds universitet och Karolinska Institutet.

Forskarna har studerat psykisk ohälsa – före och efter operation – hos samtliga ungdomar i Sverige som gjort en viktoperation mellan åren 2007 och 2017. Studien är gjord med hjälp av registerdata, vilket möjliggjort studiens omfattning och underlättat för jämförelser med andra grupper i samhället.

Det visade sig att de ungdomar som opererades oftare fått behandling och läkemedel mot psykisk ohälsa redan fem år innan operationen.

–  Visserligen gäller det generellt att den psykiska ohälsan ökar i åldrarna 15 till 21 år, men för den här gruppen ökade behovet av behandling snabbare än hos ungdomar i allmänhet, säger Kajsa Järvholm, docent i psykologi vid Lunds universitet.

Mönstret höll tyvärr i sig även efter fetmakirurgin; de opererade ungdomarna fortsatte att ha större behov av behandling för psykisk ohälsa än andra jämnåriga.

– Fetmakirurgi har mycket positiva effekter på vikt, kontroll av blodsocker och blodtryck, men när det gäller den psykiska hälsan så blir den varken bättre eller sämre efter viktoperation, säger Martin Neovius, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Den uteblivna effekten på den psykiska hälsan går stick i stäv mot de förväntningarna och stora förhoppningar som såväl många föräldrar som ungdomar med svår fetma har.

– Resultaten tyder på att psykisk ohälsa och viktnedgång inte hänger samman på det sätt som folk tror. Vi ser en liten nedgång i behov av psykiatrisk vård under det första året efter operationen, men därefter försvinner den effekten, säger Kajsa Järvholm.

Hon understryker att viktoperationer måste ses för vad de är – ett effektivt sätt att behandla fetma och förbättra den fysiska hälsan, men det är inte en behandling för psykisk ohälsa.

Ytterligare resultat från den nya studien är att beroendediagnoserna, framför allt vad gäller alkohol, ökar hos den opererade gruppen, både i jämförelse med hur det såg ut innan operationen och i hur det ser ut för ungdomar i allmänhet.

– Det är känt sedan tidigare att det finns en ökad risk för alkoholmissbruk hos vuxna efter viktkirurgi. Nu ser vi att detta också gäller för unga som opererats, säger Kajsa Järvholm. 

Kopplingen mellan alkoholmissbruk och fetmakirurgi beror troligen på att upptaget och omsättningen av alkohol förändras i kroppen efter en viktoperation, vilket gör att man blir mer känslig för att utveckla beroende.

Studien är den största långtidsstudie i världen över ungdomar som opererat sig mot fetma.

 – Vi hoppas att den ska leda till att de unga, deras föräldrar och andra vårdgivare ska få realistiska förväntningar på vad en operation kan leda till, samt att vården ska anpassas utifrån att detta är en sårbar grupp som behöver mycket stöd och uppföljning även på lång sikt, säger Kajsa Järvholm.

Publikation

Mental health from five years before to ten years after bariatric surgery in adolescents with severe obesity: a nationwide cohort study with matched population controls
Lancet Child & Adolescent Health, 27 december 2023.

Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet och Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

 

porträtt kajsa järvholm. foto.

Kajsa Järvholm, universitetslektor och docent i psykologi vid Lunds universitet
Profil i Forskningsportalen

porträtt Martin Neovius. foto.

Martin Neovius, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Fakta: Studien bygger på svenska register

Med hjälp fetmakirurgiregistret identifierades alla patienter under 21 år som har gjort en viktoperation under åren 2007 till 2017 (totalt 1554 personer). Dessa har sedan jämförts med matchade kontroller (ålder, kön och bostadsort; (10 per deltagare, totalt 15 540). Därefter undersöktes hur många av de opererade ungdomarna som har haft vård för psykisk ohälsa (besök hos läkare i specialistvården) eller psykofarmaka och jämfört det med hur stor den andel har varit i den matchade jämförelsegruppen (som förväntas återspegla allmänpopulationen). Data för detta kommer från Patientregistret och Läkemedelsregistret. En annan jämförelsegrupp har varit opererade vuxna. 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.