Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, tilldelas det internationellt erkända Marsh Awards for Ecology av British Ecological Society. Priset uppmärksammar hans långvariga insatser för att utveckla ekologisk forskning och för att stärka kopplingen mellan vetenskap och samhälle. British Ecological Society, grundat 1913, är ett av världens mest ansedda vetenskapliga sällskap inom ekologi.
Henrik Smith har i över fyra decennier forskat om ekologi, biologisk mångfald och klimatförändringar. Han har startat utbildningar, grundat forskningsmiljöer och genom sina publikationer bidragit till att utveckla den ekologiska forskningen. Men han är samtidigt självkritisk och menar att akademin brister i sitt arbete med att göra kunskapen om klimat och biologisk mångfald tillgänglig för allmänhet och beslutsfattare.
”Enskilda studier räcker inte längre”
– Forskare måste i större utsträckning interagera med samhället. Det räcker inte att publicera enskilda studier – vi behöver sätta kunskapen i ett sammanhang och kommunicera den så att den blir relevant för beslut och policyutveckling, säger Henrik Smith.
Han betonar också att det inte nödvändigtvis är den enskilda forskarens engagemang som sätter hinder.
– Vi mäter noga forskningens kvalitet och kvantitet, men forskares insatser inom undervisning och avtryck i samhället får tyvärr liten betydelse för karriären och konkurrensen om forskningsanslag. Vi behöver premiera och uppmuntra forskares engagemang med resten av samhället.
Närmare politik och policy
Utöver sitt akademiska arbete har Henrik Smith varit ledamot i Klimatpolitiska rådet (2022–2025) och ingår i Naturvårdsverkets råd för biologisk mångfald. Att arbeta närmare politiken och policy har blivit allt större del av Henrik Smiths vardag och speglar hans engagemang och övertygelse om att vetenskap måste vara både trovärdig och tillgänglig.
– Forskare behöver bli bättre på att paketera och förmedla sin kunskap så att den blir användbar för samhället. Det handlar inte om att forskare ska bli politiska, utan om att bidra med kunskap som kan ligga till grund för demokratiska avvägningar, säger Henrik Smith.
Ett pris med tyngd
Motiveringen till Marsh Awards for Ecology lyfter fram Henrik Smiths djupa inflytande för forskning, policy och utbildning, i kombination med hans arbete för att göra vetenskapen tillgänglig för beslutsfattare på både nationell och internationell nivå.
Bland de tidigare pristagarna finns bland annat Ilkka Hanski, som utvecklat teorier i populationsekologi och mottog Crafoordpriset år 2011, liksom Teja Tscharntke som är en av världens ledande och mest citerade agroekologer.
– När jag ser listan på tidigare pristagare känner jag mig ödmjuk, många av dem har inspirerat min forskning genom åren. Det känns som en belöning för de insatser jag har gjort under lång tid för att utveckla ekologin och föra ut ekologin i samhället, säger Henrik Smith.
”Samhället riskerar att styras mer av sociala medier än av faktisk kunskap”
I slutet av 1990-talet, byggde Henrik Smith upp en ny typ av utbildning i miljövetenskap där den tvärvetenskapliga inriktningen blev viktig. I den andan lade han också grunden för det som i dag är Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC, vid Lunds universitetet. Han startade det strategiska forskningsområdet BECC, fokuserad på biologisk mångfald i ett förändrat klimat, och profilområdet Naturbaserade framtidslösningar.
Så vad tänker en så senior miljöforskare om framtiden? Henrik Smith säger att han får hopp av ungas engagemang för miljöfrågor men uttrycker samtidigt en växande oro för vetenskapens framtid i en tid där klimatforskning ifrågasätts och resurser skärs ned.
– Om vi forskare stänger in oss i våra elfenbenstorn kommer samhällsutvecklingen att styras mer av sociala medier än av faktisk kunskap. Vi måste vara där ute, i dialog, i undervisning och i medier, säger Henrik Smith.
