Forskningsprojektet är ett av 17 nyfinansierade forskningsprojekt inom NordForsks utlysning om ansvarsfull användning av AI. NordForsk är en organisation under Nordiska ministerrådet som finansierar och främjar nordiskt samarbete inom forskning och forskningsinfrastruktur.
Den aktuella satsningen bygger på den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, vars tillämpningar växer fram på sätt som är svåra att förutse. Programmet syftar till att främja en etisk och ansvarsfull användning av AI.
Projektet – AI for Mindful Care and Ageing (AMICA): Navigating vulnerability in the use and implementation of automated home care – är ett nordisk-baltiskt samarbete som involverar forskare från Lunds universitet, University of Eastern Finland, Tallinn University of Technology och Norwegian University of Science and Technology. Projektet leds av Wenqian Xu, postdoktor vid Lunds universitets profilområde Proactive Ageing.
Vilka nya insikter hoppas du att projektet ska bidra med om äldres liv i en digitaliserad vårdmiljö?
– Jag hoppas att vårt team ska utveckla policyinriktad vetenskaplig kunskap om hur AI-driven automatisering formar äldres vårderfarenheter, omsorgsarbete, ojämlikhet och välfärdssystem. Projektet kommer att använda ett kritiskt och analytiskt ramverk för att undersöka och bättre förstå hur AI reproducerar eller skapar ojämlikheter och sårbarhet för människan, även när tekniken är utformad för att minska sådant. Detta ska vi göra genom att inkludera perspektiv från olika intressenter, som äldre personer, omsorgspersonal och representanter från industrin, säger Wenqian Xu, postdoktor inom Lunds universitets profilområde Proaktivt åldrande.
På vilka sätt kan AI-automatiserad hemtjänst stärka äldres självständighet och livskvalitet?
– Ur ett vetenskapligt perspektiv visar min kartläggning och litteraturöversikt att AI-automatiserad hemtjänst kan kopplas till positiva utfall, såsom minskad ensamhet och social isolering, ökat upplevt socialt stöd samt senareläggning av institutionsboende. Dessa fördelar vinns då genom dagligt sällskap, hälsomonitorering, individanpassad vårdplanering, bättre samordning av vårdinsatser och förbättrad tillgång till tjänster.
Hur tror du att resultaten kan hjälpa kommuner och vårdorganisationer att införa AI på ett säkrare och mer omsorgsfullt sätt?
– Projektet kommer att bygga på policyanalyser, branschinsikter och berättelser från människors egna erfarenheter för att ta fram evidensbaserade rekommendationer för kommuner och vårdgivare. Jag tror att resultaten kommer att hjälpa organisationer att identifiera strukturella risker och brister i nuvarande AI-styrning, minska och förebygga skador från bristfälligt utformad eller implementerad teknik. Särskilt när det gäller sårbara gruppers erfarenheter, samt stärka omsorgspersonalens beredskap. För att uppnå detta kommer vi att arbeta med ett brett spektrum av spridnings- och utbytesformer, vilket gör det möjligt för projektet att maximera sin policypåverkan, nå en bredare allmänhet utöver de direkt berörda aktörerna och öka synligheten för nordisk-baltiska perspektiv på europeisk nivå.
Wenqian Xu tillägger också att projektet kommer att stärka regional forskningskapacitet och ledarskap genom att fostra nästa generation av vetenskapliga ledare som kan ta sig an samhällsutmaningarna kring AI inom vård och åldrande. Särskilt kommer projektet att stödja forskare i början av sin karriär genom tvärvetenskaplig forskarutbildning, mentorskap och forskarmobilitet.
Susanne Frennert är projektets biträdande projektledare (co-PI) och docent vid Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, LTH, Lunds universitet. Med bakgrund inom human factors och ergonomi fokuserar hennes forskning på digitaliseringens samhälleliga konsekvenser och hur teknik förändrar och påverkar människors liv. När hon reflekterar över projektet lyfter Frennert särskilt fram det kollaborativa upplägget:
– För mig är projektets verkliga styrka teamet och det nordisk-baltiska samarbetet. Redan när vi skrev ansökan kunde jag se hur våra olika perspektiv och insikter gjorde den starkare. Min förhoppning är att detta gränsöverskridande samarbete ska resultera i verkligt betydelsefull och intressant forskning.
Med utgångspunkt i erfarenheter från flera EU-projekt tillägger hon:
– Gång på gång har jag sett att det är kvaliteten på teamet och hur vi arbetar tillsammans som avgör om ett projekt leder till excellent forskning. Det är precis det jag ser växa fram i detta NordForsk-projekt.
