– 25 procent är historiskt unikt. Senast matpriserna gick upp så mycket var på 50-talet, och intressant nog låg krig och osäkerhet bakom även då. Ransoneringen av mat hade slopats och Koreakriget ledde till att importerade varor blev mycket dyrare, berättar Jonas Nordström, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Så ändrade priserna våra matvanor
De höjda matpriserna kom samtidigt som höjda räntor och elpriser. Det gjorde att många hushåll behövde dra ner rejält på kostnaderna. Resultatet? Vi köpte mer billig mat– alltså mer fläskfärs och läsk men mindre färsk fisk och mejeriprodukter. Försäljningen av frukt och grönt dök med hela 15 procent.
Men det fanns en liten ljuspunkt.
– Vi köpte hem mindre mat totalt, vilket gjorde att vi fick i oss mindre fett och salt. Därför blev effekterna av att vi åt mindre frukt och grönt inte riktigt så allvarliga som de kunde ha blivit, säger Jonas Nordström.
Norra Norrland hårdast drabbat
I Västerbottens och Norrbottens län blev den negativa effekten på folkhälsan dubbelt så stor som i Stockholms län. Orsaken var att minskningen av frukt och grönt slog hårdare där: norrlänningarna minskade inte mängden mat i stort, som i övriga landet – de bytte helt enkelt bara ut mycket av det gröna på tallriken.
Resultatet blev en högre konsumtion av salt och en förhållandevis liten minskning i intaget av fett. Eftersom regionen redan har en större förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar blev förändringen extra kritisk.
– Ett år med ändrad kost gör ingen större skillnad. Men fortsätter det så här kan det få allvarliga följder för folkhälsan, säger Jonas Nordström.
Stockholms län och Norra Norrland är två extremer i undersökningen. Norrlänningarna förändrade innehållet i varukorgen minst, medan stockholmarna gjorde störst anpassningar. Det gällde inte bara volymen mat som man köpte utan också valet av varor. Bland annat valde hushållen i Stockholm i större uträckning billigare alternativ. En förklaring till det är att det finns fler lågprisbutiker i Stockholm och att huvudstadens varukorgar var dyrare från början.
– Det är inte så svårt att sänka kostnader genom att byta ut dyra varor mot billiga alternativ, till exempel genom att byta ekologisk mjölk mot konventionell, säger Jonas Nordström.
Ojämlikheten växte
Under 2022–2023 ökade den billiga maten mest i pris. Till exempel steg köttfärs till lågpris procentuellt mer i pris än dyra styckdetaljer som oxfilé och ryggbiff.
Priset på svenska konsumenters vanligaste rätt, spaghetti med köttfärssås och ett glas mjölk, gick upp med en fjärdedel. Fenomenet kallas för cheapflation och drabbar låginkomsthushåll hårdast. Speciellt barnfamiljer som lägger en stor del av sin budget på mat.
– Jag valde också billigare produkter, särskilt där jag inte upplever stor skillnad, som mjölk eller yoghurt. Jag har barn hemma, så vi har ganska stora matutgifter, berättar Jonas Nordström.
Förslag på ny matmoms
Regeringen föreslog i november i år att sänka momsen på livsmedel från 1 april 2026 för att stärka hushållens ekonomi. Om förslaget blir verklighet betonar Jonas Nordström att det är viktigt att prissänkningarna och den förväntade ökade köpkraften, används för att få svenska konsumenter att äta mer frukt och grönt framöver.
– Om handeln vill stärka folkhälsan behöver de ge erbjudande på produkter som är hälsosamma, inte mängdrabatter på onyttigheter, säger Jonas Nordström.
Om studien:
- Jonas Nordström har tillsammans med sina forskarkollegor Christian Jörgensen, Rebecca Swärd och Hampus Nylén vid Lunds universitet studerat hur stigande livsmedelspriser påverkat detaljhandelns livsmedelsförsäljning och konsumenternas näringsintag under 2022 och 2023.
- Forskningen har bedrivits vid Agrifood, ett forskningssamarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
- Studien är baserad på försäljningsdata från butiker, alltså streckkoder (så kallad EAN-kod). I materialet finns data från Ica, Coop, Axfood, Citygross och Lidl.
- Forskarna har utifrån streckkoderna gått igenom vad vi handlat och de olika varornas näringsinnehåll.
- För att undersöka påverkan av det förändrade näringsintaget har forskarna använt den så kallade PRIME-modellen. Den simulerar effekterna av ändrade kostvanor, hur det ändrade matintaget påverkar hälsan och om den förändrade kosten innebär risker för exempelvis hjärtkärlsjukdomar, diabetes och kostrelaterade cancerformer.
- Resultaten går i linje med tidigare forskning kring att när konsumenternas realinkomst minskar, så minskar intaget av frukt och grönsaker också, samtidigt som konsumtionen av sötsaker ökar. Rapporten Konsumtion i kristider – effekter av stigande livsmedelspriser är finansierad av Handelsrådet och publicerad i deras rapportserie.
- https://handelsradet.se/app/uploads/2025/10/Rapport-2025_7.pdf