I grunden är Anna Stubbendorff dietist. Som Agenda 2030-doktorand arbetar hon med FN:s globala mål om att svälten ska vara utrotad 2030 – samtidigt som världen ska ha ställt om till en hållbar livsmedelsproduktion. Det är ett brett område där hon både måste vara kunnig inom nutrition, biologisk mångfald och användning av mark och vatten.
– Att utrota svälten till 2030 är ett ambitiöst mål, men inte omöjligt att nå, säger hon.
Anna Stubbendorff har börjat med att undersöka om en mer hållbar diet också påverkar risken att dö generellt, men även specifikt i cancer och hjärtkärlsjukdom. Det gör hon genom att följa upp 23 000 individer som deltog i en epidemiologisk studie om matvanor i början av 90-talet: Malmö Kost och Cancer. Sedan har Anna Stubbendorff jämfört kostmönster med dödligheten i cancer under de nästan 30 år som gått. Hänsyn har tagits till andra sjukdomar, rökning och grad av fysisk aktivitet.
– Det finns ett samband – ju större följsamhet till den hållbara dieten, desto lägre risk att dö, säger hon.
Hållbar diet och diabetes
I nästa studie kommer hon att granska hur mycket risken för diabetes minskar om man följer den hållbara dieten som kallas Planetary Health-dieten. I korthet innebär dieten för en genomsnittssvensk att man behöver äta mer baljväxter, grönsaker, frukt, bär och nötter och mycket mindre kött. Dieten är framtagen av Lancet-kommissionen, som bestod av 37 internationella forskare inom olika ämnen för att täcka in hälsa, ekonomi och sociala och miljömässiga aspekter.
– Det är första gången som en diet rekommenderas för alla jordens människor av en kommission. Samtidigt presenteras internationella mätbara gränser för hur mycket livsmedelsproduktionen får slita på planeten, säger Anna Stubbendorff.
Planetary Health-dieten har också kritiserats av flera skäl. Den föreslår samma diet till alla i hela världen, oavsett om man är ung eller gammal. Samma mängd fisk och frukt rekommenderas oavsett om man bor på Island eller i ett tropiskt land. Även mängden kött har ifrågasatts.
– I dieten ingår en köttbulle om dagen, vilket blir en köttmåltid i veckan och det innebär faktiskt en ökad köttkonsumtion i många länder, säger Anna Stubbendorff.
Bidra till större bild
Men det är bråttom och Lancet-kommissionens diet är den hittills mest kvalificerade utgångspunkten för hur planetens resurser ska räcka till bra mat för alla. Nu behövs det många fler uträkningar och studier för att anpassa världsdieten efter olika länder och förutsättningar. Här menar Anna Stubbendorff att hon kan bidra med pusselbitar, så att den stora globala kunskapsbilden klarnar av hur hälsa, matvanor och en frisk planet hänger samman.
– Jag tror ändå jag kan påverka ganska mycket. Till exempel kommer det nya nordiska kostrekommendationer nästa år. Förutom hälsan så ska miljön vara en röd tråd i de nya rekommendationerna och där borde mina rön få spela en roll.
