– Sex månader efter transplantationen kunde vi se hur de nya cellerna hade reparerat den skada som en stroke hade orsakat i råttornas hjärnor, säger professor Zaal Kokaia, som tillsammans med seniorprofessor Olle Lindvall och forskaren Sara Palma-Tortosa vid avdelningen för neurologi, står bakom studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Flera tidigare studier från Lundagruppen och från andra forskare har visat att det går att transplantera nervceller som tillverkats från mänskliga stamceller och omprogrammerade celler till hjärnan på råttor med stroke. Man har dock inte vetat om de transplanterade cellerna kan bilda förbindelser på ett korrekt sätt i den strokedrabbade råtthjärnan och på detta sätt återställa den normala rörligheten och känseln.

– Vi har använt oss av spårningstekniker, elektronmikroskopi och andra metoder för att med ljus kunna stänga av aktiviteten i de transplanterade cellerna och på så vis kunnat visa att dessa verkligen kopplat upp sig rätt i de skadade nervkretsarna. Vi har även kunnat se att de transplanterade cellerna växt över till den andra hjärnhalvan, den del där vi inte transplanterat några celler, och skapat förbindelser. Det har ingen studie tidigare visat, säger Zaal Kokaia, som trots att han och kollegan Olle Lindvall forskat på hjärnan i flera decennier är överraskad över dessa resultat.

– Det är speciellt att kunna konstatera att det faktiskt går att reparera en strokeskadad hjärna och återskapa nervförbindelser som gått förlorade. Studien väcker förhoppningar om att det i framtiden skulle kunna bli möjligt att ersätta döda nervceller med nya friska nervceller också på patienter med stroke, även om vägen dit är lång säger, Olle Lindvall.

Forskarna har använt sig av hudceller från människa som i laboratoriet omprogrammerats till hjärnbarksceller. De har sedan transplanterats in i hjärnbarken på råttorna, i den del av hjärnan där skadan oftast återfinns efter en stroke. Nu går man vidare med ytterligare studier.

– Vi vill veta mer om hur de transplanterade cellerna påverkar motsatta hjärnhalvan. Vi vill också titta närmare på hur en transplantation påverkar intellektuella funktioner som exempelvis minnet. Dessutom ska vi studera eventuella biverkningar. Säkerheten är förstås oerhört viktig för att celltransplantation i framtiden ska kunna användas kliniskt, säger Zaal Kokaia.

Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Torsten Söderbergs Stiftelse, Svenska Institutet, Region Skåne och Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta.