Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Han efterlyser en mer hållbar akademisk karriärstege

Porträtt av man
Man bör överväga om flygresan till konferensen är värd koldioxidutsläppet, menar Hervé Corvellec som önskar att "koldioxidsnål excellens" blev ett motto för LU. Foto: Kennet Ruona

Idag kräver den goda, snabba akademiska karriären många resor med ett högt koldioxidutsläpp. Hållbarhetsforskaren Hervé Corvellec menar att LU borde se över sitt meriteringssystem som en följd av detta. Och även fundera över studenternas flygresor.
– Idag är det oreflekterat inbakat vid rekryteringar att det ger kvalitet att ha rest mycket, men bör det vara så? säger han.

Hervé Corvellec är professor i företagsekonomi. Hans senaste forskning handlar om att förebygga verksamhetsavfall, och då menar han att man bör räkna absolut allt som lämnar ett negativt avtryck när vi har använt färdigt det som avfall. Återvinning ger han inte mycket för, de stora miljö­vinsterna kommer först när vi väljer att inte producera avfall, och i längden inte konsumera.

– LU behöver bli bättre på att förebygga avfall. När man väl kommer till återvinning, då är det sent, säger Hervé Corvellec.

Den akademiska kulturen premierar mobilitet

För att minska universitetets avfall i form av koldioxidutsläpp behöver meriteringssystemet ses över, menar han. Idag förväntas doktorander delta i många konferenser för att meritera sig, lektorer ska resa i internationella samarbeten och professorer förväntas resa runt och presentera sitt arbete.

– Hela den akademiska kulturen premierar mobilitet och därmed resor, säger han.

Hervé Corvellec menar att vi behöver reflektera över internationaliseringen varje gång den innebär en flygresa.

– Är resan värd koldioxidutsläppet? Vi måste väga för och emot, säger Hervé Corvellec, som numera själv främst väljer konferenser i Europa som det går att åka tåg till.

Inte givet att konferenser främjar forskningen

När Seth Wynes, tidigare gästforskare vid LU, i en studie* jämförde den akademiska produktiviteten hos 128 forskare med hur mycket de flög fick han fram flera intressanta resultat. De forskare som inte flög alls hade låg akademisk produktivitet. Men de forskare som flög två gånger per år hade lika högt H-index som de som gjorde fem flygresor. H-index är ett mått där antal akademiska artiklar vägs samman med artiklarnas impact.

Det var inte heller så att fler flygresor hade ett samband med hur många medförfattare som fanns på artiklarna, något som brukar ses som ett kvalitetstecken.

– Vi får inte ta för givet att man är en bättre doktorand eller forskare för att man har varit på fler internationella konferenser, säger Hervé Corvellec.

Lunds universitet har hög profil i hållbarhetsfrågor, bland annat väcker Forskarskolan Agenda 2030 stort intresse bland andra lärosäten. Vi bedriver också hållbarhetsforskning inom många ämnen och ofta tvärvetenskapligt. Dessutom fungerar LU:s Hållbarhetsforum som en bro mellan akademin och samhället, som gör forskning känd och kan leda till samverkan som gör skillnad.

Men Hervé Corvellec menar att det måste gå i hand i hand med att vi visar att det går att att sänka sina koldioxidutsläpp enligt Parisavtalet. Han önskar att ”koldioxid­snål excellens” skulle bli ett motto för Lunds universitet.

– Det blir ett trovärdighetsproblem om vi inte lyckas sopa rent framför egen dörr så att 1,5-gradersmålet går att nå. ”Gör som jag säger, inte som jag gör” fungerar varken som förälder eller som världsledande universitet…

LU behöver fundera över långväga rekrytering

Hervé Corvellec tycker också att universitetet måste fundera över sina rekryteringskampanjer av långväga studenter.

– Att locka studenter från Peru eller Nya Zeeland jämfört med Danmark eller Tyskland: är det värt de ökade utsläppen de studenterna för med sig?

Även när det gäller europeiska studenter tycker han att universitetet behöver fundera på hur vi kan påverka dem att resa koldioxidsnålt. Själv undervisar Hervé Corvellec på masterprogrammet Sustainable service management med i stort sett bara internationella studenter. Trots ämnet flyger många av dem. Det kan vara hem till mamma och pappa i Europa över helgen, men det är inte heller ovanligt att de väljer att göra sina fältstudier i ett tredje land som till exempel i Portugal.

– Det handlar inte om kvalitet i studierna. Det finns bara inga incitament för att välja ett närmare alternativ – där behöver universitetet också fundera över om vi kan vara med och skapa incitament.

*Wynes, S., Donner, S. D., Tannason, S., & Nabors, N. 2019. Academic air travel has a limited influence on professional success. Journal of Cleaner Production, 226: 959-967.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda och nästan lika många utanför universitetet.
Maria Lindh är redaktör (tf) och Lars Uhlin är ansvarig utgivare (tf). 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English