Har universitetets ledning och Akademiska hus förstått sitt ansvar vad gäller detta stråk? Man tvivlar när man läser senaste LUM (2/2014). Vid presentationen av alla högtflygande planer, i artikeln ”Byggextra”, lämnas Biskopsgatan i stort sett åt sitt öde. Dunkelt och med få ord formuleras framtiden. Var finns spåren av den innovation Akademiska hus har som en målsättning, eller den högre utbildning och forskning man säger sig värna om? Den friskola som flyttar in i Kulturanatomen hör inte hemma under denna profil.
Varför har inte rektorsämbetet och Akademiska hus anordnat en offentlig diskussion rörande Kv. Hyphoff? En rad utmärkta förslag till nya funktioner har presenterats, men dessa har negligerats. Man vill inte tro att det rör sig om ointresse.
Det är inte för sent att ta tag i saken.
För att förstå dagsläget, liksom framtiden, måste man ha tillgång till det förflutna. Kunskap om universitetets historia kan man förvisso finna i litteraturen, men mest påtaglig är den fysiska miljön, tecknet för månghundraårigt vetenskapligt arbete. Det borde vara förbjudet att överge äldre fungerande byggnader för verksamheter som saknar denna förankring.
Hjördis Kristenson
