Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fet ost kopplas till lägre risk för demens

Ostbricka. Foto: iStock
Personer som åt 50 gram fettrik ost (minst 20 procents fett) dagligen, hade 13 procents lägre risk att utveckla demens än de som åt mindre än 15 gram dagligen. Foto: iStock

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27 000 personer och kopplade dessa till förekomsten av demens under en uppföljningstid på upp till 25 år.

Debatten om fettsnåla dieter har länge format våra hälsoråd och påverkat hur vi ser på mat och hälsa. Under flera decennier har rädslan för mättat fett och dess koppling till hjärt- och kärlsjukdomar dominerat. MIND-dieten1 är en kosthållning som tagits fram i syfte att minska risken för demenssjukdomar. I kosten ingår skyddande livsmedel som grönsaker, nötter, frukt, bär, fullkorn och fisk, medan ost är ett av de livsmedel som bör begränsas.

Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, och hennes forskarkollegor ville därför undersöka om det fanns något samband mellan mejeriprodukter och demenssjukdomar. De analyserade insamlade kostdata från 27 670 personer med hjälp av befolkningsstudien Malmö Kost Cancer i vilken deltagarna svarat om sina kost- och matlagningsvanor. Medelåldern vid studiens start var 58 år och deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, under vilka 3 208 personer utvecklade demens. Demensdiagnoserna hämtades från det svenska patientregistret. För fall som diagnostiserats fram till 2014, genomfördes ytterligare valideringsstudier där demensspecialister granskade journaler, hjärnavbildningar och resultat från kognitiva tester. 

Efter att ha justerat för livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, kostvanor, rökning och alkoholvanor fann forskarna att personer som åt 50 gram fettrik ost (minst 20 procents fett) dagligen, hade 13 procents lägre risk att utveckla demens än de som åt mindre än 15 gram dagligen. Totalt var det runt en fjärdedel av deltagarna som åt mer än 50 gram eller mer dagligen. I Sverige innehåller i princip all hårdost mer än 20 procents fett. Bland ostar med låg fetthalt finns bland annat keso och vissa mjukostar. 50 gram hårdost motsvarar ungefär fem normaltjocka skivor ost av till exempel gouda, herrgårds- eller prästost.  

– När vi gick vidare och tittade på specifika typer av demens fann vi att det var 29 procents lägre risk för vaskulär demens hos personer som åt mer fetthaltig ost. Vi såg också en lägre risk för Alzheimers sjukdom, men endast bland dem som inte bar på APOE e4-genvarianten – en genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom.  

Forskarna undersökte också kopplingen mellan fettrik grädde (30–40 procents fett) och demens. De personer som dagligen konsumerade 20 gram eller mer, hade 16 procents lägre risk för demens än de som inte konsumerade någon alls.  

Resultaten från oststudien stödjer kopplingen mellan vaskulär hälsa och hjärnhälsa. 

– Livsmedelverkets uppdaterade kostråd från i år, säger att vi kan äta mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt. Både vi och andra forskare har i observationsstudier funnit att särskilt fermenterade mejeriprodukter kan vara kopplade till en lätt reducerad risk för hjärt-kärlsjukdom2, säger Emily Sonestedt.

Forskargruppens har i tidigare studier3 sett starka kopplingar till vaskulär hälsa, där framförallt ost och fermenterade mejeriprodukter skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar. 

– Men även om mer fettrik ost och grädde har samband med minskad risk för demens, visade andra mejeriprodukter och fettsnåla alternativ inte samma effekt. Alla mejeriprodukter är alltså inte likvärdiga när det gäller hjärnhälsan. De fåtal studier som undersökt detta har sett ett samband med ost, så mer forskning behövs för att bekräfta våra resultat och undersöka om vissa fettrika mejeriprodukter verkligen ger ett visst skydd för hjärnan, avslutar Emily Sonestedt.


  1. MIND-dieten star för Mediterranean–DASH Intervention for Neurodegenerative Delay – alltså en kombination av medelhavskosten och DASH-dieten. DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) är en kosthållning som främst utvecklats för att sänka högt blodtryck och förbättra hjärt- och kärlhälsan.
  2. Milk and dairy products - a scoping review for Nordic Nutrition Recommendations 2023
  3. Tidigare publikationer 
    High-fat and low-fat fermented milk and cheese intake, proteomic signatures, and risk of all-cause and cause-specific mortality
    High consumption of dairy products and risk of major adverse coronary events and stroke in a Swedish population
    Dairy products and its association with incidence of cardiovascular disease: the Malmö diet and cancer cohort
    Dairy Consumption, Lactase Persistence, and Mortality Risk in a Cohort From Southern Sweden
Emily Sonestedt, foto: Åsa Hansdotter

Kontakt

Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet

emily [dot] sonestedt [at] med [dot] lu [dot] se (emily[dot]sonestedt[at]med[dot]lu[dot]se)
+ 46 737 007 145

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Kortfakta: Epidemiologisk forskning // Peer review-granskad publikation  // Kvantitativ studie // Forskarinitieradstudie // Registerbaserad studie  // Statistiska samband // Prospektiv // Kohortstudie //

Publikation

High-fat and low-fat dairy consumption and long-term risk of dementia. Evidence from a 25 year prospective cohort study, Neurology, 2025

DOI: 10.1212/WNL.000000000021434

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.