– Intervallcancer är cancer som diagnosticeras i intervallet efter att en kvinna varit på en screening och fått ett friskbrev och nästa planerade screening. Frekvensen av dessa cancerfall är ett mått på hur effektiv ett screeningverktyg är. Siffran ska vara så låg som möjligt, säger studieansvariga Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammografienhet i Malmö.
Alla kvinnor mellan 40 och 74 kallas i Sverige till mammografiscreening vart 1,5–2 år. I december 2025 hade MASAI (Mammography Screening with Artificial Intelligence) i över två år följt de cirka 106 000 kvinnorna som deltar i studien. I tidigare delstudier har forskarna kunnat visa på att metoden med AI-stödd screening är säker och effektiv, samt slagit fast vilken typ av cancrar som hittas (se länkar till tidigare artiklar). Nu har det gått lång tid nog för att se vad som hinner ske mellan två screeningtillfällen. Kristina Lång redogör för några nya siffror:
- Intervallcancrarna var totalt sett 12 procent färre vid den AI-stödda screeningen (82 jämfört med 93)
- Intervallcancrarna efter AI-stödd screening hade också en mer gynnsam profil:
- Det var 16 procent färre invasiva cancrar, sådana som kan sprida sig
- Det var 19 procent färre stora cancrar
- Det var 27 procent färre med aggressiv subtyp
Med AI-stödet ökade den så kallade sensitiviteten, alltså med vilken känslighet metoden fångar upp cancerfallen, samtidigt som falska positiva inte ökade.
– En falsk positiv är när en kvinna blir återkallad för utredning men som sedan visar sig inte ha cancer. Det kan skapa stor oro och är en negativ effekt av screening.
I tidigare delstudier har AI-stödets effekt i sparad arbetstid för radiologerna visat sig vara 44 procent. Den siffran står fast i denna sista delstudie. Det gör också den på 29 procent fler upptäckta bröstcancerfall med AI-stöd jämfört med traditionell screening.
När MASAI nu avslutas, talar Kristina Lång om en uppnådd milstolpe. Forskargruppen har i studien kunnat visa på klinisk säkerhet, träffsäkerhet och effektivitet. Många regioner i Sverige är redan i gång med den AI-stödda screeningen, och fler väntas ansluta. En mjukvara som integreras i befintligt IT-system är i stort sett det som krävs för att kunna komma i gång.
– AI-stödet har redan börjat implementeras på andra ställen i Europa. Då metoden är enkel och effektiv och vi nu kan visa på goda resultat, kommer den troligen att få ett generellt internationellt genomslag i de länder som har mammografiscreening, säger Kristina Lång.
För den enskilda kvinnan som deltar i screening märks ingen skillnad, mammografiundersökningen går till som vanligt. Det är efteråt, när bilderna ska analyseras, som AI-stödet används. Vid den traditionella screeningen granskas röntgenbilderna av två bröstradiologer, en läkarkompetens som det råder brist på. I MASAI-studien har AI fått identifiera mammografiundersökningar med ökad risk för bröstcancer. Dessa fall har sedan granskats av två bröstradiologer. De fall där AI inte signalerat ökad risk har enbart en bröstradiolog granskat bilderna. Vid granskningen har läkarna även stöd av AI som markerar misstänkta fynd i bilden.
