Nästan alla nordbor har en längtan efter ljus och värme. Den syns i våra flöden på sociala medier som fylls av bilder på solnedgångar, soluppgångar och vårens första riktigt soliga dag.
– Den finns inbakad i vårt vardagsliv och i vårt språk. I väderleksrapporten på nyheterna jämförs landsändarnas solstatistik, i charterreklamen talas om solsäkra semestermål. Här finns det en solgeografi. Medan vi vill maximera vår soltid, går medelhavsborna in mitt på dagen och tar siesta när hettan är för svår, säger Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi som forskat om solturism och solresande.
Men har vi alltid dyrkat solen?
– Nej, inte när det handlar om att sola. Länge var solbränna ett klasstecken. Arbetarklassen jobbade ofta utomhus och blev solbränd. Idén var därför i överklassen att ha en hy vit som liljan som visade att man inte behövde arbeta. Modet med bredbrättade hattar och solparasoller på den här tiden skvallrar om det.
När blev det fint att vara solbränd?
– Efter första världskriget blir modet mer kroppsbejakande och idealet går från liljevit till brons under 1920-talet. I annonserna kan man se detta förändras. Annonser för krämer som tidigt 20-tal ska kunna bleka bort solbränna lovar i slutet av samma årtionde vara en kräm som fortare gör dig vackert solbränd.
– Under de här åren utvecklas också ett semesterliv. Trendsättarna är mestadels unga amerikanska turister på Franska rivieran, vars badstränder under 20-talet är en lekplats för vuxna. Överklassens exklusiva badliv smittar av sig också i Sverige och vi ser semesterorter som till exempel Mölle och Falsterbo växa fram.
Hur ser vi mer att sol och badliv är det som gäller vid den här tiden?
– Solglasögon blir på modet nu och de skyddar inte bara mot stark sol, utan är också ett sätt att göra sig intressant. Både sommarstugor och eleganta hus på de fina badorterna får namn som Solgläntan, Solbacken och Solliden inte minst.
När tog charterindustrin fart?
– På 50- och framförallt på 60-talet blir det svenska samhället rikare och arbetarklassen får råd att resa, i och med det ritades turistkartan om. Soldyrkarna kunde förlänga solperioden genom att resa utomlands. Först gick resorna till Medelhavsområdet och Kanarieöarna och sedan allt längre bort. Det var nu systemet med dubbla semestrar utvecklades – en sommarsemester och en vintersemester. Vintersolen blev ett hårt kapital. I bussen på väg till hotellet på charterresan berättade reseguiden om väderprognosen för veckan, men också hur den såg ut för Sverige. Det gav känslan att lura det svenska vädret.
Hur ser vårt förhållande till solen ut nu?
– Klimatförändringarna gör att en riktig solsommar inte lika självklart är bara underbar, utan också lite oroväckande. En sak som påverkat vår inställning till solbränna är vetskapen om hur överdrivet solande kan ge hudcancer har gjort många försiktigare. Men det har varit en väldigt seg process för svenskarna att acceptera det. I USA är man steget före, där söker sig många till skuggan och de bredbrättade hattarna har gjort sitt återintåg.
