– Så mycket av det vi ser i samhället i dag har så otroligt gamla rötter, säger Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Ta järnvägens dragning genom Sverige som exempel. I många andra länder drog man järnvägen mellan de redan stora städerna, så inte i Sverige. Det har lett till att städer som var jämnstora innan stambanan drogs genom Sverige med start 1856, än i dag har helt olika regionala förutsättningar, något som Kerstin Enflo tidigare har forskat om. Orsaken går att finna i vilken stad som fick anslutning till stambanan, och vilken som inte fick det.
Hur tror du då att framtidens ekonomiska historiker kommer se på vår tid?
– Jag är övertygad om att tiden vi lever i nu hamnar i historieböckerna. Inte bara på grund av coronapandemin, utan på grund av digitaliseringen som nu skjutit riktig fart. Även här kan den regionala tillväxten påverkas – vad händer när vi inte umgås och minglar i våra städskärnor längre? Eller när vi jobbar hemma? Kommer folk att lämna städerna och vi ser nya orter segla upp tillväxtmässigt? Det är spännande att sitta på första parkett och observera det som händer i dag, säger hon.
Kerstin Enflo ser forskningsmässigt fram emot att skifta fokus från stora mängder aggregerade data, som BNP, och nu rikta ljuset mot de enskilda individerna: människorna bakom siffrorna. I ett projekt som pågår just nu undersöker Kerstin och forskarkollegorna hur hemvändande Amerikaemigranter påverkade sin region.
– Vi vet att en miljon människor lämnade Sverige i slutet av 1800-talet och emigrerade till Amerika. Men vad som är mindre känt är att en fjärdedel av dem kom tillbaka. Vilka var de? Vad tog de med sig tillbaka till Sverige? Var slog de sig ner? Tanken är att fortsätta studera regional tillväxt, men nu utifrån människorna, säger Kerstin Enflo.
Vad händer när innovationer introduceras?
I ett annat pågående forskningsprojekt kommer Kerstin Enflo att studera vad som händer invånarna på en ort när en nymodighet, som elektricitet, slår igenom.
– Förlorade folk sina jobb till maskinerna när elektriciteten kom? Vad hände med de människorna? Bor de kvar på samma ställe, flyttar de – får de nya arbeten?
I tidigare forskningsprojekt har Kerstin Enflo och hennes forskarkollegor kunnat visa att ny teknik – till exempel i form av elektricitet och maskiner inom industrin – i en svensk kontext faktiskt hjälpte till att stärka arbetarklassens villkor.
– Vi såg ett tydligt mönster i statistiken: arbetarna hotade inte med strejk på grund av motstånd mot teknisk förändring, utan utvecklingen hjälpte dem. De kunde säga ”om vi går i strejk står ju era dyra maskiner stilla”. Det gav arbetarna makt.
Nyfiken på gemensam historia med Finland
Tidigare i år var Kerstin Enflo på en forskarvistelse i Finland. Syftet var att knyta närmare band med finska forskare eftersom Sverige och Finland har en gemensam administrativ historik och därmed mycket jämförbar statistik.
– Den regionala indelning vi ser i dag inte alltid har funnits där. Sverige innan 1809 såg inte ut som det gör i dag. Sverige och Finland har ett unikt material i det att vi har en gemensam historia under 600 år. När Tabellverket, det som i dag heter Statistiska centralbyrån, SCB, startas på 1700-talet är Sverige och Finland ett land. Sen ändras det 1809 när Finland tillfaller Ryssland. Tänk vad spännande att kunna se hur gamla strukturer påverkar – eller inte – hur saker ser ut i dag, säger hon.
Kerstin Enflo är sedan 2014 en så kallad Wallenberg Academic Fellow, vilket innebär att hon får möjlighet till mer tid och medel till sin forskning. Anslaget varar i fem år, och tidigare i år fick hon den goda nyheten att anslaget förlängs med ytterligare fem år.
Hennes i artikeln nämnda framtida forskning finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Studien om återvändarna från Amerika har även fått finansiering av Ragnar Söderbergs Stiftelse, och Länsförsäkringars forskningsfond står för en del av elektricitetstudien.
Läs en längre intervju med Kerstin Enflo på Ekonomihögskolans webbplats
