Etikprövningslagen tillkom 2004 och utvidgades några år senare. Den omfattar forskning på levande personer, men också viss forskning på avlidna och på biologiskt material från människor, samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter.
LUs internrevision har återkommande kritiserat universitetet för att inte hjälpa sina forskare tillräckligt mycket på det här området. Men nu är hjälpen på väg. Mats Johansson, lektor i medicinsk etik, har fått i uppdrag att förbättra rutinerna, ge utbildning och svara på frågor om etikprövningslagens krav. Han har bland annat arbetat fram några snart färdiga webbsidor som ska ge information och råd.
– Men det går inte bara att sjösätta några sidor på Internet som sedan inte tas om hand. Nya frågor dyker ju upp hela tiden. Därför bör det alltid finnas någon som följer utvecklingen och finns till hands för att svara på frågor, säger Mats Johansson, som nu har en del av sin tjänst avsatt just till detta.
Frågorna är både många och varierande. På det medicinska området kan de handla om under vilka omständigheter det är försvarbart att forska på medvetslösa patienter. Psykologer kan stöta på frågor om det etiskt godtagbara i att inte på förhand berätta för sina försökspersoner vad vissa tester går ut på. Sociologer studerar etiskt känsliga områden som anorexi, barnlöshet, mobbning och fattigdom; statsvetare stöter på etiska frågor när de studerar kopplingen mellan politiska åsikter och klass eller etnicitet, och så vidare.
All forskning om människor berörs dock inte av lagen.
– Det finns forskning som visserligen handlar om människor, men inte om enskilda personer och inte om det som anses som känsliga personuppgifter, säger Mats Johansson.
Han understryker samtidigt att det är lagen som definierar vad som är "känsliga personuppgifter".
– Man kan inte sitta och känna efter och bara tycka att något verkar känsligt eller inte känsligt!
Enligt hans erfarenhet slarvas det en hel del på det här området, och erfarna handledare är inte alls undantagna. Fortfarande händer det att handledare "sitter och känner efter", eller tror att ett etiskt tillstånd för en viss studie innebär ett automatiskt klartecken för alla andra liknande studier. Det gör det nämligen inte alls: forskarna måste söka på nytt för varje nytt projekt.
Magister- och masterstudier utgör en gråzon som kanske eller kanske inte omfattas av etikprövningslagen. Ett renodlat studentarbete omfattas inte av lagen, men om det ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift krävs i regel ett etiskt godkännande. Och detta går inte att få i efterhand, så om en framtida publicering är tänkbar kan det vara klokt att söka etikprövning för säkerhets skull.
De etiska aspekterna ska också vara med i alla stadier av en studie. De ska påverka både när forskningsledarna bestämmer sig för vilka data som ska samlas in, när de utformar eventuella intervjuer, när de försäkrar sig om deltagarnas samtycke, och när de hanterar och bevarar de data som insamlats.
För att ytterligare komplicera saken, så är etikprövningslagen dessutom inte den enda lag som kan vara relevant i forskningssammanhang. Läkemedelslagen, biobankslagen och personuppgiftslagen är också lagar man kan behöva förhålla sig till, beroende på vad forskningen handlar om.
– Det är väldigt svårt att ge generella råd om etikprövning, eftersom forskarnas villkor skiljer sig så mycket. En medicinare och en sociolog t.ex. måste båda följa etikprövningslagen. Men de får ofta hantera dess krav på helt olika sätt, vilket gör det svårt att ge allmänna råd, säger Mats Johansson.
Många internationella tidskrifter, framför allt på det medicinska området, tar idag med frågan om etiskt godkännande när de bestämmer sig för vilka studier som ska publiceras. Mats Johansson har mött LU-forskare som fått nej av tidskriftsredaktionerna för att de inte låtit etikpröva sina studier. Än så länge har dock ingen dömts för att han eller hon bedrivit etiskt känslig forskning utan godkännande.
– Men etikprövningslagen är ju en lag och det är straffbart att bryta mot den. Teoretiskt sett skulle ett brott mot lagen faktiskt kunna leda till fängelse, säger han.
Ingela Björck
Fotnot: Information och råd kommer snart att finnas på en särskild webbsida. Frågor kan tills vidare ställas till e-adressen forskningsetik [at] med [dot] lu [dot] se.
