Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

AI börjar med matematik

Algoritmer som gör 3D-modeller av riktiga ansikten har utvecklats av Matematikcentrum och Sony. Finns till vardags i nyare telefoner.
Algoritmer som gör 3D-modeller av riktiga ansikten har utvecklats av Matematikcentrum och Sony. Finns till vardags i nyare telefoner.

”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik.

Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både kan se och tolka sin omgivning.

Inriktningen började av en slump: Dåvarande professor Gunnar Sparr satt 1985 med i betygsnämnden för en avhandling i reglerteknik om seende robotar, skriven av Lars Nielsen (för övrigt numera program­direktör för WASP, den nationella satsningen på strategisk grundforskning inom bland annat AI).

Med matematik, exempelvis så kallade invarianter, skulle igenkänningen fungera mycket bättre, tänkte Gunnar Sparr. Det visade sig stämma. Båda inledde ett samarbete och sedan dess har gruppen vuxit och spottat ut sig studenter och doktorander som exempelvis bygger 3D-kartor och ansiktsigenkänning för Apple, snabba bildsökningar i Google och celligenkänning i Cellavision. Härifrån kommer också företag såsom Mapillary, PolarRose, Spiideo och Cognimatics.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.