Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Dödshotades när han ville hålla alla katter inne

Katt tittar ut genom ett fönster på en fågel. Foto.
Han Somsen hamnade i blåsväder när han, utifrån rådande EU-direktiv, rekommenderade att tamkatter inte skulle få vistas fritt utomhus eftersom de dödar så många fåglar. Foto: Andrzej Puchta/ Shutterstock

Han Somsen är ny professor i miljörätt vid Juridiska fakulteten. Mest känd är han för sin rekommendation att din fågeldödare till katt bör hållas inomhus.
– Människan ser sig själva som herrar på täppan. Det inkluderar deras katter. När detta ifrågasätts blir många mycket arga. Jag fick dödshot, säger Han Somsen.

Han Somsen kommer senast från en professur vid Tilburg University i Nederländerna, då med fokus på EU-rätt. Det finns en koppling här till katterna. Rekommendationen att katternas fria utevistelse bör förbjudas bottnar i EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv. Somsens vetenskapliga artikel, som publicerades 2020 i tidskriften Journal of Environmental Law, landade i slutsatsen att direktiven redan idag förbjuder tamkatters fria vistelse utom­hus.

Porträtt av man. Foto.
Han ­Somsen vill ­ställa naturen över lagen. Foto: Kennet Ruona.

När han, tillsammans med kollegan Arie Trouwborst, påpekade att tamkatten enligt dessa direktiv och för den biologiska mångfaldens bästa bör hållas inomhus var det många som ifrågasatte det. ”Du måste respektera naturen” och ”min katt är lyckligare utomhus” var några av argumenten han mötte.

Detta trots att katter är den största orsaken till fåglars död. Miljontals småfåglar dödas av tamkatter varje år bara i Sverige.

– Om din katt är lyckligare utomhus bör du kanske inte ha den som husdjur. Det är ett främmande och invasivt djur som inte bör vistas ute i europeisk natur, säger Han Somsen.

Stort genomslag

Kattartikeln fick stort genomslag både i offentlig debatt och politiken. Media plockade upp studien, även internationellt, vilket ledde till vad Han Somsen kallar ”total galenskap” och nämnda dödshot. Men det ledde också till att ett politiskt parti gjorde förslaget till sitt. Dessutom startade en ny organisation vars enda mål är att förbjuda frigående katter.

Han Somsen jämför med att han under sin tidiga karriär rökte på kontoret, något som idag är helt otänkbart. Kanske finns det anledning att tro att även synen på katter kommer skifta. Få i Sverige skulle släppa ut sin hund som man gör med sin katt.

Artikeln om katterna är dock en udda fågel i Han Somsens forskargärning, som han främst ägnat åt EU-rätt och på senare år också rättsliga frågor i den så kallade ­antropocen, människans tidsålder. Antropocen är en föreslagen geologisk epok som definieras som den tid då människan påverkat jordens geologi, klimat och ekosystem.

– Civiliserade människor tror på rättsstatsprincipen. Men nu har vi prövat denna princip under en tid och kan konstatera att den naturliga infrastrukturen för mänskligt liv håller på att kollapsa och att vi står inför en katastrof. Jag är intresserad av hur vi kan använda lagen för att omfamna ödmjukhet, säger Han Somsen.

Vill ställa naturen över lagen

Han Somsen, som alltså senast kommer från en professur i EU-rätt, är inspirerad av just EU-rätten när han nu vill ställa naturen över lagen. Det är detta han ser framför sig att han ska ägna sina kvarvarande tio år i karriären åt, här i Sverige.

– Lagstiftning är ett svagt reglerings­instrument som bara fungerar om den efter­levs. Efter andra världskriget vände sig därför EU:s grundare till marknaden som en väg till fred för ett splittrat Europa. Som drivkraft för politisk integration har marknaden visat sig vara mer framgångsrik än lagen. I grund och botten skapar EU-lagstiftningen ett antagande om att marknaderna har företräde framför lagen, om det inte finns goda skäl till varför det inte skulle vara så. Det kan till exempel handla om att skydda människors hälsa.

Kanske kan man resonera på liknande sätt för att möta vår tids katastrofala ekologiska konsekvenser, menar Han Somsen.

– Det finns helt och hållet genomförbara sätt att skapa ett antagande om att naturen är överordnad människan. EU:s naturskyddslagstiftning gör på sätt och vis redan detta. Om du vaknar upp med en varg i din trädgård kommer detta att dominera vad du får och inte får göra med din egendom. Vargen förkroppsligar på sätt och vis ett intresse som upphäver din äganderätt.

Universiteten viktiga aktörer för samhällsförändring

Många olika kriser, som hotet mot biologisk mångfald och de skenande klimatförändringarna, pågår samtidigt och är tätt sammankopplade. Han Somsen tror på universiteten som viktiga aktörer för samhällsförändring och menar att det både är upp till enskilda forskare och lärosätena att ta sitt ansvar.

– I synnerhet har juridiska fakulteter till uppgift att fundera över rättvisa och ett stort antal normativa frågor. Vi kan inte bara lära våra studenter hur man använder lagen. Vi har ett djupare ansvar. Universitetens uppgift måste vara att mer högljutt tala om vad vi vet och förstår, säger Han Somsen.

När Han Somsen kom till Sverige gick flytten till ett äldre hus på den skånska landsbygden. Han saknar dricksvatten sedan ett halvår tillbaka. Det har tagit slut. Därför måste man nu borra ännu djupare.

– Fråga en femåring om människan är beroende av naturen eller naturen är beroende av människan. Vi behöver vatten för vår överlevnad, säger Han Somsen.

Tillbaka till kattartikeln, som Han Somsen beskriver som en av sina mer udda alster.

– Ändå är det den jag kommer bli ihågkommen för. Katter är en perfekt storm för den som vill förstå hur människan ser på sig själv i relation till naturen. Ändå är vi en del av naturen. Vårt DNA är till en tredjedel identiskt med en påsklilja, säger Han ­Somsen.

Han Somsen

Han Somsen, som heter Johannes i folkbokföringen men som alla kallar Han, har tidigare varit professor i EU-rätt vid Tilburg University i Nederländerna. Innan dess hade han en professur i teknik och reglering vid samma universitet, samt en professur i bioteknikreglering vid University of Amsterdam. Han är fortsatt med i ett forskningsprojekt vid Tilburg, ”Constitutionalizing in the Anthro­pocene”. Här kombinerar han sina kunskaper i EU-rätt, juridik, teknik och miljörätt för att förstå juridikens roll i antropocen och hur den kan utvecklas. Han medverkar även i ­Mistra-projektet Biopath om biologisk mångfald och finansiellt besluts­fattande som leds av Susanne Arvidsson på Ekonomihögskolan.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.