Sedan lösgodiset introducerades på 1980-talet har godiskonsumtionen i Sverige ökat från 10 till 15 kg per person och år. Idag äter svenskarna mest godis i hela världen. Våra högtider är också nära sammankopplade med sötsaker och för många slutar firandet med magont och viktuppgång. Emily Sonestedt är forskare inom nutritionsepidemiologi och studerar hälsoeffekter av ett högt sockerintag. Hennes forskningsintresse för socker började när hon medverkade i expertgruppen för nordiska näringsrekommendationer.
– Jag hade tidigare visat att skadliga blodfetter främst hade samband med sockerarter och inte fett. Detta var nytt då man tidigare hade trott att det framför allt var fettet som var boven. När vi började arbetet i expertgruppen, insåg jag hur lite forskning som faktiskt fanns inom området.
Sedan dess har hon fortsatt studera svenskarnas godisvanor. Men forskning om socker är inte helt enkel. I Emily Sonestedts studier får deltagarna själva rapportera vad de äter – något som innebär vissa svårigheter. Dels är det lätt att glömma vad man stoppar i sig eller så väljer man mer hälsosam mat under just de dagar som rapporteringen gäller. Som ett mer objektivt mått på hur mycket socker deltagarna har fått i sig, mäter forskarna därför även fruktos och sackaros i urinen.
– Däremot finns det en hel del studier gjorda på läsk, som anses ”farligare” än godis, eftersom det är lätt att dricka sig till för mycket kalorier. Man vet sedan tidigare att konsumtion av läsk tydligt är kopplad till hjärtkärlsjukdomar, fetma och inte minst typ 2-diabetes. Därför anser jag att man borde införa läskskatt även i Sverige – precis som man gjort i många andra länder.
Det dolda sockret
Dagens rekommendationer är att max 10 procent av vårt energiintag bör komma från tillsatt socker, men speciellt hos många barn är den siffran avsevärt högre. Socker finns även dolt i åtskilliga livsmedel som till exempel yoghurt, flingor och ketchup. Innehållsförteckningarna är ofta otillräckliga vilket gör det svårt för gemene man att räkna ut hur mycket tillsatt socker man får i sig.
– Något som också påverkar oss är våra gener. Vi har sett att personer med en variant i FGF21-genen äter mer socker än de som saknar denna variant.
Under senare år har vissa producenter bytt ut sockerarter i godiset mot koncentrat av fruktjuice – något som marknadsförs som ”äkta frukt”.
– Det är lite fult, för det gör att konsumenter blir lurade att tro att till exempel vingummi innehåller en viss procent frukt. Men det finns ingen näring kvar, utan godiset innehåller lika mycket socker som tidigare. Det finns även myter om att lightprodukter och sötningsmedel är cancerframkallande, triggar sötsuget och påverkar tarmfloran. Men det finns inget som pekar på att de skulle innebära fler skadliga hälsoeffekter, utöver de som finns med tillsatt socker.
Begränsa sockret till lördagsgodis
Med tre egna barn tycker hon själv att det är en ständig kamp för att hålla sockret borta. Hennes barn får lördagsgodis – men ibland är det barnkalas andra dagar i veckan och med Lucia och julfirande i antågande är det svårt att stå emot.
– Jag köper bara godis så att det ska räcka på lördagen, för att undvika att vi ska ha kvar något hemma. Men vi lever i en kultur där vi firar våra högtider genom att äta sötsaker så ibland är det svårt. Man får helt enkelt sträva efter någon typ av balans.
