I dag används kisel som material i de allra flesta transistorer och andra komponenter. Problemet är i vissa fall begränsningar i att dessa förbrukar mycket energi och blir varma, vilket kan leda till överhettning i höghastighetselektronik och skapa problem med för kort drifttid i bärbar elektronik och batteridrivna sensornätverk. För framtidens behov behövs även mer energieffektiva material. Dessa kan komplettera och integreras med kiselkomponenter för att på så sätt nå bästa möjliga effekt av respektive teknologis styrkor.
Traditionella transistorer begränsas över hur låg drivspänning de kan ha utan att prestanda förloras. För att komma runt detta krävs nya transistorer som använder helt andra fysikaliska processer.
– Vi har utvecklat en III-V teknikplattform inkluderande ferroelektriska material och vår materialintegration är unik. Det finns ingen annan i Europa som har tillgång till motsvarande teknologi och prestanda, förutom vår forskargrupp. Teoretiskt kan man för vissa viktiga tillämpningar komma ner i drivspänning så att man når upp till 100 gångers energieffektivisering, säger Lars-Erik Wernersson.
Allt högre frekvenser
I projektet kommer forskarna att studera de dynamiska egenskaperna för transistorer och kretsar speciellt inom millimetervågsområdet. I takt med att tekniken utvecklas och kraven på att skicka stora mängder information snabbt växer allt mer kommer man att behöva använda ett betydligt högre frekvensområde än i dag.
Lars-Erik Wernerssons forskargrupp tittar på frekvenser i området 30-300 GHz. Som en jämförelse verkar dagens 5G-teknik på runt 30 GHz och det finns radar som använder 60 GHz. Kommande 6G- och 7G-tekniker kommer att behöva använda allt högre frekvenser
– Med högre frekvenser blir tekniken också mer energikrävande. Innovationer med ökad prestanda och minskad energiåtgång kan förändra hur vi bygger system, med ett stort värde för miljö, ekonomi och samhälle, säger Lars-Erik Wernersson.
AI och maskininlärning
De nya materialen kan användas inom många områden, som kommunikationsteknologi, AI och maskininlärning samt Internet of Things (informationsteknik för de allt fler enheter med sensorer eller datorer som är uppkopplade mot internet). Den högre prestandan gör det förutom att de är mer energieffektiva också möjligt att införa ny funktionalitet.
Ferro-transistorer är baserat på ferroelektriska material vilka är material som kan ha ett inbyggt elektriskt fält i sig. Ett sådant material kan ge ett extra spänningstillskott så att en transistor ”känner av” en högre drivspänning än vad som faktiskt används. På så sätt kan drivspänningen i princip sänkas utan att komponentens prestanda påverkas.
– Materialet kommer också ihåg hur det lagt sig och kan minnas detta i upp till tio år. Det kan vara till stor nytta inom maskininlärning där tekniken ständigt behöver anpassa sig i takt med att den utvecklas. Sammantaget så kommer detta projekt att lägga en grogrund för en ny generation av strömsnål kretsteknik i Sverige och världen, säger Lars-Erik Wernersson.
Förståelse på atomnivå
Han berättar att de arbetar med tillämpad grundforskning, och därför har stor nytta av Max IV, där man i detalj kan studera de nya materialen. Men det som i botten är materialvetenskap ska omsättas i tillämpad forskning och framtagande av nya transistorer och kretslösningar.
– Möjligheten att förstå hur materialen beter sig ner på atomnivå ger oss stora fördelar när vi tittar på hur de kan integreras för tillämpning, säger Lars-Erik Wernersson.
Stor risk och stor potential
ERC Advanced Grant ger Lars-Erik Wernersson 2,5 miljoner euro under fem år.
– Det är mycket hedrande. Det som är som är så bra med ERC är att de ger oss chansen till tillämpad grundforskning, alltså möjlighet att utforska saker utan att veta exakt vart det leder. Det är en stor risk, men har också stor potential om vi lyckas, säger Lars-Erik Wernersson.
Han ser också stora fördelar med att forskningen bedrivs i Lund, där den unika tekniken kan utvecklas med hjälp av Max IV och Nanolab. Lars-Erik Wernersson ser framför sig att teknologin kan bidra till utvecklingen av Brunnshög både i form av forskning, kommersialisering i form av nya bolag och direkt industrisamverkan.