Knappt en tredjedel av alla svenskar bor i hyresrätt. Därtill är de flesta arbetsplatser hyresrätter. I dessa är det upp till fastighetsbolagen att se till att bostaden är i bra skick och att hyresgästföreningen företräder hyrestagarna genom att förhandla hyrorna med ägarna.
Lagstiftning leder fel
Vad som renoveras beror till stor del på vilka åtgärder som anses ”standardhöjande” och därmed ger fastighetsägaren möjlighet att höja hyran. Det som styr är såväl lagstiftning som mer detaljerade checklistor – ofta hemliga – hos hyresgästföreningar runt om i landet.
Ulla Janson är forskare i hållbart byggande vid LTH, Lunds universitet och har i flera år studerat frågan. Hennes bedömning är att regelverket är förlegat och behöver uppdateras, både för att minska avfallsmängder, användandet av naturresurser och minska klimatpåverkan.
Paradoxen: begagnat missgynnas – trots bättre kvalitet
Nuvarande riktlinjer utgår från att det som kommer direkt från fabrik eller butik har högst standard, men så behöver det ju inte alls vara.
Tvärtom, faktiskt.
– Kök före 1970-talet har ofta stommar av massivt trä exempelvis. Jag har själv sett hundra år gamla kök med stommar i perfekt skick som rivits ut och ersatts med uppblåsta masonitskivor, säger hon.
Ett annat exempel är att begagnade varor inte klassas som hyreshöjande, även om de är oanvända och i perfekt skick.
Stambyten bekostas med nytt kök
Nuvarande lagstiftning inbjuder med andra ord till onödiga och slösaktiga åtgärder. Det finns flera kryphål. Ulla Janson har exempelvis vid flera tillfällen sett stambyten som bekostas med nytt kök.
– Byten av rör och avlopp klassificeras som underhåll, vilket är helt i sin ordning. De ska ju bara fungera och ett byte är därför inte skäl för hyreshöjning. Men har ägaren inga medel avsatta är det vanligt att fungerande kök slängs ut eftersom nytt kök är lätt att installera och ger rätt till hyreshöjning.
– Dessutom är det ofta lättare att åka till en butik och installera nytt kökspaket än att ta sig tid för hitta återbruksmaterial, säger Ulla Jansson och tillägger att det också saknas hantverkare som kan renovera.
Ytterligare en orsak till att kök ofta byts ut i onödan är att det inte kräver rivningslov. Det betyder att det inte finns krav att redovisa vilka material som kan återanvändas.
– Därför är det svårt att veta vad som finns tillgängligt på en andrahandsmarknad.
Kan du berätta om motståndet du mött? Varför vill så få ändra på sig?
– Det är lite märkligt att fastighetsägare fortsätter med linjen att byta kök i stället för att reparera och uppgradera det man har. Det finns många bra och fina exempel på när detta lyckats, med både nöjda hyresgäster och fastighetsägare. Jag förstår inte riktigt varför motståndet är så starkt.
Du har forskat på köksrenoveringar i hyresrätter. Hur ser det ut för privatpersoner?
– Det har jag inte forskat på, men dagens förutsättningar med brist på hantverkare som kan renovera samt att det är förhållandevis lätt att köpa ett nytt färdigt kökspaket, underlättar inte heller gemene mans köksrenoveringar.
Länk till studie https://portal.research.lu.se/files/138621125/Slutrapport_fastighetsv_rdering_vid_renovering_.pdf