LUM möter Raphael Cohen-Almagor i ett vindsrum på Centrum för Mellanösternstudier. På skrivbordet framför fönstret med utsikt mot Botaniska trädgården ligger tidskriftsmanus, bokkapitel och artiklar staplade i prydliga högar.
– Jag ska avsluta en del projekt under året i Lund, säger han och gör en svepande gest över pappershögarna.
Raphael Cohen-Almagors akademiska portfölj är ovanligt tvärvetenskaplig: historia, filosofi, etiska frågor inom media och medicin, samt statsvetenskap. Gemensam nämnare för all hans forskning är etik, fred, rättvisa och socialt ansvar.
Mångkultur och liberalism
Under många år gjorde han fältarbeten och arbetade i projekt som berörde dödshjälp. Därifrån kan det tyckas långt till hans senaste böcker som handlar om mångkultur och liberalism.
– Jag hade egentligen inte tänkt skriva de här böckerna, men när den engelske premiärministern David Cameron år 2011 i ett uppmärksammat tal hävdade att multikulturen har misslyckats, att den hotar demokratin och underblåser extremism kände jag att jag var tvungen att närma mig ämnet, säger han.
Raphael Cohen-Almagor menar att Camerons påståenden var både felaktiga och orättfärdiga. Själv anser han att mångkultur är förenlig med liberalism så länge man tar hänsyn till värden som att inte skada utan att ha respekt för den andre, att rätten till utbildning upprätthålls och att det måste ges goda möjligheter att lösa konflikter i samhället.
Det samhälle där mångkulturen fungerar bäst är, enligt Cohen-Almagor, Kanada.
– På samma sätt som USA:s mest grundläggande värdering är frihet, Storbritanniens tradition och Israels säkerhet, så är Kanadas viktigaste värdering mångkultur. Det kanadensiska samhället genomsyras av hänsyn till mångkulturen och vikten av att den respekteras, säger han.
Diskriminerande med förbud mot religiösa symboler
Frankrike däremot har stora svårigheter med att införliva mångkulturen i sitt samhälle, menar Cohen-Almagor. Slagorden från franska revolutionen liberté, egalité, fraternité, (frihet, jämlikhet, broderskap) har enligt honom undan för undan bytts ut mot indivisibilité, sécurité, laïcité (odelbarhet, trygghet, sekularism). Vidare anser han att Frankrikes förbud mot religiösa symboler i offentliga miljöer är diskriminerande, orimligt och orättvist.
– De enda som drabbas riktigt kännbart av förbudet är muslimerna. För många är det ett stort ingrepp att tvingas ta av sig sina slöjor, menar han. De judiska och kristna symbolerna är mindre i jämförelse och kan med enkelhet gömmas under kläderna.
Dessutom har såväl judar som kristna i Frankrike enligt honom ofta ekonomisk möjlighet att skicka sina barn till religiösa privatskolor om de inte vill underkasta sig förbudet mot religiösa symboler i offentlig miljö. Den möjligheten har sällan muslimerna, påpekar han. Detta eftersom deras invandring till Frankrike ligger närmare i tiden, och de är mindre organiserade och mindre ekonomiskt etablerade.
Argumentet att slöjan måste bort eftersom den skulle innebära ett patriarkalt förtryck tycker han heller inte är hållbart.
– Den som säger det omyndigförklarar vuxna kvinnor som själva valt att bära slöja, säger han och visar upp sin senaste bok som handlar om just Frankrikes förhållande till burkan och niqaben, de mest heltäckande formerna av muslimska kvinnors klädedräkter.
Den fråga som ligger Raphael Cohen-Almagor närmast hjärtat handlar om freden mellan israeler och palestinier. Redan som ung var han fredsaktivist, och i Lund tänker han knyta ihop säcken och avsluta sitt största projekt hittills, om den misslyckade fredsprocessen mellan israeler och palestinier.
Under flera års tid har han intervjuat israeliska, palestinska, jordanska, amerikanska, egyptiska, norska, svenska och brittiska inflytelserika personer som på ett eller annat sätt har spelat en roll i fredsförhandlingar, från Osloavtalet till dags dato. Hela 82 intervjuer med högprofilerade diplomater och politiker har han hittills hunnit med.
– I snitt har varje intervju tagit två timmar och jag har idag ett material på över 1 400 sidor som jag ska sammanställa, säger Raphael Cohen-Almagor och röjer att boken kommer att mynna ut i vad han tror är de enda möjliga lösningarna för fred mellan israeler och palestinier.
