Varje svensk köper i snitt över tio kilo nya kläder per år – cirka femtio plagg. Kläder är något av de mest miljöbelastande som vi använder i vår vardag. De kläder vi köper importeras från mer än hundra länder. Produktionskedjorna är komplexa. Råvaran till textilfibrerna kan odlas i ett land, förädlas till fibrer och tyg i ett annat och plagget sys i ett tredje, för att slutligen säljas över hela världen.
Hur kan företag säkra att tillverkningen av kläder inte förstör miljön och att arbetsvillkoren är acceptabla? Och vad kan vi som konsumenter göra? Det är frågor som forskarna Jens Hultman och Johan Jansson vid Ekonomihögskolan undersöker.
– De större klädesföretagen har ofta ett par hundra leverantörer, vilka i sin tur har en mängd underleverantörer. Ju längre bak i kedjan man kommer desto mindre insyn och kontroll har handeln, säger Jens Hultman, som i sin forskning tittar just på hur företag kan skapa hållbara leverantörskedjor.
De tips han ger till företag är öppenhet och samarbete med leverantörer. När medierna sätter sökarljuset på oschyssta förhållanden i textilbranschen handlar det många gånger om att underleverantörer inte har följt de avtal som finns högre upp i leverantörskedjan. Att vara närvarande lokalt är därför också viktigt för att på plats kunna granska verksamheten.
– Företag som inte arbetar förebyggande med de här frågorna hamnar lätt i ett läge där de hela tiden måste ”släcka bränder”, något som i längden brukar kosta mycket mer än att göra rätt från början. De företag som lyckas bäst med sitt CSR-arbete* har arbetat i utvecklingsländer under en längre tid, ställer krav och kontrollerar i flera led och samarbetar med ideella organisationer som driver frågor kring miljö, djurhälsa och mänskliga rättigheter, säger Jens Hultman.
Johan Jansson forskar bl.a. om gröna affärsmodeller i textilbranschen. Han pekar på att det är ett stort gap mellan attityd och beteende, både hos konsumenter och företag.
– Varför tycker många människor till exempel att det går bra att sova på begagnade sängkläder på ett hotell eller att hyra festkläder, men inte att köpa second hand eller hyra vardagskläder? Idag slängs också mycket kläder – åtta kilo per person och år i Sverige. I många fall bara för att de är omoderna.
Trenden med ”fast fashion” och konsumenternas krav på allt billigare kläder och webbhandel, gör att tillverkarna pressas hårt ekonomiskt, samtidigt som allt fler kräver att de ska vara miljömässigt hållbara.
– Med den tidspress som gäller idag blir ofta hastigheten att leverera det allra viktigaste för leverantörerna. Då kan hållbarheten lätt komma i andra hand, säger Johan Jansson och förklarar vidare:
– Det som vi tolkar som leverantörens fel eller problem kanske i praktiken beror på vårt sätt att konsumera.
– Det gäller att inte lägga allt ansvar varken på konsumenterna, företagen eller politikerna. Vi måste samarbeta och våga lyssna på dem som driver frågorna framåt och belöna de företag som faktiskt bidrar till förändring. Genom att vara öppen med problem är det lättare att hitta lösningar. Och det kan i sin tur leda till att en hel bransch i förlängningen förändras, säger Johan Jansson.
Text: Nina Nordh
ill: Catrin Jakkobsson
*CSR = Corporate Social Responsibility, dvs. ansvarsfullt företagande.
