Skövling och exploatering stort problem i brasilianska Amazonas

Satellitbild över Amazonas i Brasilien
På bilden över Amazonas i Brasilien är det gröna intakt skog, medan övriga områden är avskogade och är bland annat omgjord till odlingsmark. Foto: Nasa

– Oavsett vad som händer i realpolitiken har skada redan skett.
Det säger Torsten Krause, hållbarhetsforskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies, som kommenterar Brasiliens nya president Jair Bolsonaros planer för avskogning och exploatering i brasilianska Amazonas. 

Bolsonaro tillträder den första januari 2019 och har lovat att öppna skyddade landområden och ursprungsbefolkningens land för gruvdrift, att lätta på miljöskyddslagar, göra det lättare för nya gruvor och infrastrukturprojekt att etablera sig i Amazonas och begränsa nya landrättigheter för ursprungsbefolkningen.

Vad ligger bakom Bolsonaros agerande?

– Hans handlande kan ses som en fortsättning av tidigare presidenters satsningar att exploatera och lätta på miljöskyddslagar i Amazonas. Det går inte bra för landet ekonomiskt och det råder stor arbetslöshet. Det finns en stark jordbrukslobby i Brasilien som vill utöka jordbruksmarken och andra grupper som vill utvinna mineraler, och alla anför att detta är vad som behövs för att lyfta Brasiliens ekonomi.

Vem är Bolsonaros och vad står han för?

– Bolsonaro är en populist som har en väldigt traditionell och konservativ syn på utveckling och framsteg. Han ser avskogning och exploatering av ”oanvända och tomma” landytor som en stor möjlighet att förbättra ekonomin och utveckla samhället. 

– Han blev vald genom att spela på människors rädslor, och genom att fokusera på utveckling och brottsbekämpning. Det är också så att många människor i Brasilien har andra prioriteringar än Amazonas, exempelvis att förbättra sina egna levnadsförutsättningar.

Hur påverkar Bolsonaros planer brasilianska Amazonas och ursprungsbefolkningen?

– Om Bolsonaro gör vad han har lovat kommer det att bli ett jättestort bakslag för ursprungsbefolkningens rättigheter, sätt att leva, och för själva regnskogen. Ju mer regnskog du hugger ner, desto mer ökar risken för torka i regionerna söder om Amazonas. 

Hur är läget i dag?

– Det har redan varit perioder av torka i södra delen av landet som delvis kan tillskrivas avskogning. Utan regnskogen finns det en stor risk att det faktiskt kommer att bli mindre regn i de centrala och södra delarna av Brasilien. Det kan bidra till att Brasilien förlorar konkurrensfördelar, eftersom det är regnskogen som skapar förutsättningarna för landets enorma regnbevattnade jordbruk, som inte kräver bevattning. Så ironiskt nog kan Bolsonaros avskogningsplaner faktiskt bidra till en negativ påverkan på den industri som han säger sig vilja utveckla. 

Hur kan behandlingen av ursprungsbefolkningen påverka miljön?

– Bolsonaro har också sagt att han inte kommer att dela ut fler landrättigheter eller extra land till ursprungsbefolkningen. Det är i sin tur väldigt dåligt för den regnskog som finns kvar eftersom flera studier har visat att det bästa sättet att skydda och bevara regnskogen är att ge ägarskap till ursprungsbefolkningen och lokala grupper. 

Vad kan hans politik få för effekter få för klimatet?

– Det kommer att bli allvarliga konsekvenser för klimatet. Det beror på att avskogning, där träd oftast bränns ner, släpper ut stora mängder växthusgaser i atmosfären som inte går att återta eftersom träden ersätts av sojabönsfält eller betesmark. Vissa studier uppskattar att vi har kommit till en ekologisk tröskel när 40 procent av regnskogen har huggits ner. Och därifrån finns det ingen återvändo. Men än 20 procent av brasilianska Amazonas har redan försvunnit och med varje ny hektar som försvinner finns det en risk att vi hamnar i en oåterkallelig situation. 

Hur ser situationen ut i dagsläget?

– Även om Bolsonaro gör en kovändning har stor skada redan skett. Om du pratar med aktivister och organisationer som företräder ursprungsbefolkningen i området säger de att det har skett en stor ökning av attacker, mord, olagliga landintrång och avskogning. Alla som vill driva fram en exploatering av regnskogen agerar som om Bolsonaro redan är vid makten. Myndigheterna gör ingenting och mördarna förblir ostraffade. Det sänder en stark signal om laglöshet och människor är rädda för att stå upp för sina rättigheter eller för att skydda skogen. Tråkigt nog är Brasilien ett av världens farligaste länder för aktivister, och enbart förra året mördades fler än 60 personer som stod upp för ursprungsbefolkningens rättigheter och för att skydda miljön. 

– Oavsett vad som händer i realpolitiken är stor skada redan skedd när Bolsonaro tillträder som president.   

Kan man göra något för att stoppa utvecklingen?

– Ursprungsbefolkningen riskerar både sina liv och sitt uppehälle för mänsklighetens bästa så vi måste stödja dem på alla sätt vi kan. Från ett svenskt perspektiv kan vi fortsätta att ge pengar till små ickestatliga organisationer som kan ta upp kampen mot den nya regeringen och organisera ett motstånd mot Bolsonaros planer. Troligtvis kommer organisationerna att få minde offentliga bidrag så detta stöd är väldigt viktigt. 

Vad kan EU göra?

– Sverige kan också, tillsammans med resten av EU, sätta press på Brasilien för deras sätt att behandla ursprungsbefolkningen, och framhålla att det kränker deras mänskliga rättigheter. Vi kan också sluta importera soja, nötkött och timmer som kommer från platser som har blivit avskogade. Jag tror också att vetenskapen kan spela en viktig roll. Forskare kan visa hur skövling av regnskog har negativa effekter på det lokala jordbruket. Det kanske kommer vara det bästa sättet att faktiskt stoppa Bolsonaro.

Vad krävs mer?

– Slutligen tror jag att det krävs en helomställning av Brasilien och andra länder om Amazonas och ursprungsbefolkningens rättigheter verkligen ska säkras. Vi behöver ställa om vårt ekonomiska system och röra oss bort från överkonsumtion och den ökande importen och exporten av mineraler, produkter och grödor. Men tills vi gör det kommer avskogningen, och dess negativa påverkan på lokalbefolkningen och klimatet, att fortsätta. 

 

Torsten Krause

Porträtt på Torsten Krause

Torsten Krause är hållbarhetsforskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies och forskar om jakt och förlusten av djurliv i tropiska skogar och bedriver just nu forskning i colombianska och ecuadorianska Amazonas. 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.