I studien fick 29 familjerättssekreterare läsa en fiktiv berättelse om en vårdnadstvist mellan en svag och en väl fungerande förälder. När den svaga föräldern var en pappa så rekommenderades gemensamt boende i 7% av fallen medan då den svaga föräldern var en mamma föreslogs gemensamt boende i 38% av fallen. Kvinnor föreslogs alltså boende med barn betydligt oftare än män, baserat på samma information. Även om det är tingsrätten som fattar det formella beslutet om vårdnad, boende och umgänge, så följs ofta familjerättens rekommendationer.
– Studien är viktig, säger Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet, som är en av författarna bakom artikeln. Den visar att även män kan diskrimineras. Men framför allt är det ju barnen som drabbas. Från andra studier vet vi att hela familjen, alltså både barnen och föräldrar, mår bäst vid delat boende. Det gäller för nästan alla mått av välbefinnande, både psykiska och fysiska.
Väldigt få internationella studier har tittat på diskriminering mot män i vårdnadstvister, och inga studier har gjorts i Sverige. Detta är förvånande, menar Sikström, då kontakten mellan barn och föräldrar är det som de flesta uppfattar som det allra viktigaste i livet. Dessutom är vårdnadstvister vanliga, ca 7000 per år i Sverige.
– Den största delen av forskning om könsdiskriminering görs av kvinnor och fokuseras på hur kvinnor diskrimineras, därför blir det speciellt viktigt att titta på det omvända förhållandet, säger Sverker Sikström. Familjerättssekreterare, som till 86 procent består av kvinnor, har makten att göra riskbedömningar och rekommendationer i vårdnadstvister. Tingsrättens beslut brukar oftast grunda sig på deras rekommendationer.
Datan som den vetenskapliga artikeln grundar sig på är från 2012. Har inte mycket ändrats sedan dess?
– Det är en tänkbar svaghet i vår studie. Dock så vet vi från tidigare forskning om diskriminering att implicita stereotyper är mycket svåra att förändra över tid. Detta stöds också av data från SCB som visar på små förändringar i andelen ensamstående fäder (från 4.3% till 5.6%) och mödrar (från 13.8% till 13.0%) under det senaste decenniet (2013-2024).
Studien gjordes av Leonard Ngaosuvan som också handledde datainsamlingen, lektor i socialt arbete, Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) vid Linköpings universitet, jurist och socionom Jenny Hagberg, professor Sverker Sikström, institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Den publicerades i tidskriften PLOS ONE.
Länk till den vetenskapliga artikeln i PLOS ONE https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0296210
Referens: Ngaosuvan L., Hagberg. J. & Sikström, S. (2024). Gender Discrimination in Swedish Family Courts: A Quantitative Vignette Study. PLOS ONE.