Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tillväxt eller nerväxt?

en snigel som kryper neråt på en tillväxtkurva
Illustration: Catrin Jakobsson

Går det att öka tillväxten och den materiella välfärden och samtidigt hejda klimatförändringarna? Fredrik NG Andersson, nationalekonom och Max Koch, professor i socialt arbete, ger sina perspektiv på det omstridda begreppet ”degrowth” eller nerväxt.

Fredrik NG Andersson:

– Nerväxt betyder att något ska minska. Det finns tydliga begränsningar i hur mycket av jordens resurser vi kan konsumera och på många plan har vi gått över eller håller på att gå över gränsen för vad som är hållbart. Här behöver vi ”nerväxt”. Det betyder dock inte att värdet av det vi producerar måste minska. Högre produktivitet och/eller nya produkter/tjänster kan höja det ekonomiska värdet samtidigt som vi konsumerar mindre av jordens resurser. 

– Att minska värdet av det vi producerar ställer till många ekonomiska och sociala problem och bör inte vara ett mål i sig självt. Enligt min mening tar förespråkare för ekonomisk nerväxt allt för lätt på de negativa konsekvenserna av att göra oss fattigare. Jag känner inte till något historiskt exempel på ett land som genom fattigdom blivit mer hållbart. Däremot känner jag till många exempel på länder som genom fattigdom lett till sociala och politiska katastrofer. 

Max Koch:

– Nerväxt vill nedprioritera traditionell tillväxt i det politiska beslutfattandet. Istället fokuserar nerväxt på faktorer som resurs- och energianvändning (throughput på engelska) vilken måste minskas ordentligt i de rika länderna för att de ska kunna hålla sig inom de planetära gränserna och uppfylla Parisöverenskommelsens krav. Samtidigt vill nerväxtrörelsen minska social ojämlikhet. 

– Med andra ord, nerväxt är något helt annat än ekonomisk depression eller negativ tillväxt. Nerväxt är planerad och demokratiskt legitimerad. Ekonomisk depression eller negativ tillväxt är kaotiska och odemokratiska. Det handlar om skillnaden mellan det som Peter Victor kallas för ”degrowth by design” och ”degrowth by disaster”. 

Är det rätt väg att gå? 

Fredrik NG Andersson:

 – Vi måste skilja på extensiv och intensiv ekonomisk tillväxt. Extensiv ekonomisk tillväxt uppstår när vi använder mer resurser. Denna tillväxt är ohållbar i längden. Intensiv tillväxt är när vi blir mer produktiva eller kommer på en ny produkt/tjänst med ett högre värde. Att tex producera färre morötter och fler mobil-appar skulle leda till ekonomisk tillväxt samtidigt som mängden resurser som går åt i produktionen skulle minska. 

– Vi måste genom lagar, regler, skattesystem, infrastruktur och stadsplanering ändra på incitamentet i samhället så extensiv tillväxt inte längre blir möjlig samtidigt som vi premierar intensiv tillväxt. Många förespråkare för nerväxt har ofta en allmänt negativ inställning till dagens samhälle generellt och marknadsekonomin i synnerhet. För mig är marknadsekonomin en förutsättning för att klara av att kombinera en hög ekonomisk välfärd med hållbarhet. 

Max Koch:

– Nyckelproblemet är den så kallade ”frikopplingen” mellan, å ena sidan, energi- och resursanvändning/CO2-utsläpp och, å andra sidan, BNP-tillväxt. I några OECD-länder sker den här frikopplingen relativt: energi - och resursanvändningen ökar långsammare än den ekonomiska tillväxten. Tyvärr finns väldigt lite evidens för absolut frikoppling: att tillväxten generellt ökar samtidigt som energi- och resursanvändningen minskar, vilket är nödvändigt för att nå klimatmålen.  

 – Om alla hade levt som vi (i de rika länderna) hade vi hamnat i en akut klimatkris betydligt tidigare. Klimatmålen nås betydligt enklare om vi producerade och konsumerade mindre varor. Vi behöver investeringar på vissa områden, men inte allmän ekonomisk tillväxt. Så kan man samtidigt skapa utvecklingsutrymme på det södra halvklotet. Där skulle ekonomisk tillväxt kunna fortsätta under en viss tid och fram tills att ungefär samma levnadsvillkor råder i hela världen. 

Vad kommer att vara mest effektivt för förändring – morot eller piska?

Fredrik NG Andersson:

– Vi behöver en kombination av båda. 

Max Koch: 

– Både och.Vår forskning visar att vi kan tillfredsställa mänskliga grundbehov som t.ex. tillgång till vatten och näring, bostad och utbildning utan att spränga planetens gränser. Det behövs mer demokrati, till exempel medborgarforum, men också en aktiv stat som kan driva igenom eko-social politik och som samtidigt adresserar miljökrisen och social ojämlikhet.

Fotnot: Både Fredrik NG Andersson och Max Koch deltar i Debatt i Lund - Tillväxt eller nerväxt? 

Debatten hålls den 11 april under Hållbarhetsveckan 8–13 april.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.