På hans initiativ arrangerade universitetet en konferens om framtiden för de strategiska forskningsområdena. LU är huvudman för nio sådana, inriktade på bl.a. cancer, klimatforskning, nano och diabetes, och dessutom delaktig i tre till. En nationell utvärdering av samtliga strategiska områden ska bli klar nästa vår, och de som klarar utvärderingen får fortsatt statlig finansiering.
– Men de strategiska forskningsmiljöerna måste ju inte nödvändigtvis se exakt likadana ut i framtiden. Man kan tänka sig att de breddas och samverkar med andra områden, menar Sven Strömqvist.
Medan de strategiska områdena alltså förhoppningsvis får fortsatta anslag, så gäller detta inte de s.k. Linnémiljöerna. För de åtta av LU:s Linnémiljöer som startade 2006 löper det statliga anslaget ut under 2015. Någon fortsatt nationell finansiering har inte utlovats, utan här är det meningen att varje universitet ska överta ansvaret för sina Linnémiljöer – eller besluta sig för att lägga ner eller förändra dem.
Konferensen var tänkt att ge underlag för diskussionen om LUs starka forskningsmiljöer i framtiden. Åhörarna fick bl.a. höra hur Imperial College i London skapat nya ”institut” som ska ta sig an världens stora utmaningar med hjälp av tvärvetenskaplig forskning. Ett exempel är Lifelong Health Projekt, som är inriktat på åldrande och hälsa och samlar över 100 forskare.
Både på Imperial College och UCL, University College London, understryker man dock att den tvärvetenskapliga forskningen måste grundas på framstående ämnesforskning med en kritisk massa inom varje ämne. De nya satsningar som görs ska inte ersätta ämnesforskningen utan komplettera den.
Likadant tänker man på Chalmers. Där har de traditionella ämnena kompletterats med åtta ”styrkeområden” som t.ex. energi, materialvetenskap och samhällsbyggnad. Styrkeområdena omfattar hela verksamheten – både forskning, utbildning och innovation. All forskning vid Chalmers ska därför i fortsättningen ha en bas både i ett traditionellt ämne och inom ett av de nya styrkeområdena.
Att föra in all forskning i ett begränsat antal områden är dock lättare vid ett specialiserat lärosäte som Chalmers än vid ett brett universitet som LU.
– Ett universitet av LU:s slag vare sig ska eller kan göra detta på ett uttömmande sätt. UCL till exempel, som också är ett brett universitet, har inte heller gjort det. De har behållit sin traditionella struktur men kompletterat den med ett antal styrkeområden. Det har gett stor utdelning både i forskningsanslag och i andra avseenden, säger Sven Strömqvist.
– Vad vi kan göra i Lund är att på samma sätt försöka hitta en handfull breda, starka och gärna utmaningsdrivna forskningsområden och ladda dem med de bästa relevanta forskningsmiljöer vi har. Det skulle kunna bidra till att både hålla ihop och att profilera Lunds universitet.
Sven Strömqvist har själv erfarenhet av att föra samman forskare från olika ämnen i samband med uppbyggnaden av Humanistlaboratoriet. Dess tvärvetenskapliga kompetens och nya infrastruktur har gett god utdelning forskningsmässigt, och han tror att LU har liknande möjligheter på flera andra områden.
Efter forskningsnämndens konferens ordnades en intern workshop för representanter för de starka forskningsområdena. Diskussionen kommer att fortsätta, med målet att nå fram till ett ”överlämningspaket” från den avgående ledningen till den tillträdande.
– Vi i dagens universitetsledning hinner ju inte själva genomföra en kraftsamling av det slag som gjorts vid t.ex. UCL och Imperial College. Men vi kan visa vad vi tror skulle vara en god strategi för framtiden, säger Sven Strömqvist.
Text: Ingela Björck
Foto: Maria Lindh
