Vad avgör hur människor väljer att organisera sina gemensamma angelägenheter? Problemet med att skapa politisk ordning är ett av statsvetenskapens kärnområden. Kursen presenterar inledningsvis den politiska ordningens problem utifrån ett historiskt-sociologiskt respektive filosofiskt perspektiv. Därefter ges en provkarta på hur ordningens problem har behandlats inom det politiska tänkandet. Momentet innefattar en bred översikt av det tankearbete som lagts ner på ordningens problem genom tiderna, och uppmärksammar också metoder och tekniker avsedda för studiet av politiska idétraditioner. Bland teman som avhandlas kan nämnas, institutioner och institutionsbyggande, informella maktordningar och hur politisk ordning vidmakthålls. Kursens diskuterar också politisk ordning utifrån ett tids- och rumsperspektiv. Här behandlas teoretiska perspektiv på förändring och kontinuitet, liksom tidsbegrepp och temporala metaforer inom politiken. När det gäller rumsliga föreställningar om politisk ordning behandlas sådant som centrum och periferi, globalisering, regionalisering och federalism. Kursen behandlar en fundamental statsvetenskaplig problematik som ligger till grund för fortsatta studier inom alla statsvetenskapens subdicipliner på avancerad nivå. Kursen utgör ett obligatorisk inslag på det samhällsvetenskapliga masterprogrammet med ämnesinriktning mot statsvetenskap.