Huntingtons sjukdom är en dödlig sjukdom utan bromsande behandling. De nya forskningsfynden innebär ny kunskap om var i hjärnan de tidiga förändringarna sker. Det är kunskap som är viktigt för utveckling av nya behandlingar som, enligt forskarna, bör riktas mot de allra tidigaste sjukdomsförändringarna.
– Våra resultat visar att själva känslohjärnan, det så kallade limbiska systemet, är påverkad tidigt och att detta kan bidra till utvecklingen av de psykiska och kognitiva symtomen, som är de allra svåraste för patienterna och deras närstående. Våra fynd visar att det inte bara är nervceller som drabbas utan också att andra celler, oligodendrocyterna som gör att kommunikationen mellan hjärnans olika områden fungerar, påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, förklarar forskningsledaren Åsa Petersén, som är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum i Lund.
Sjukdomen Huntingtons orsakas av en känd genetisk förändring som leder till att ett förändrat protein, muterat huntingtin, tillverkas i alla celler i kroppen. Men det är bara vissa celler som är riktigt känsliga för det förändrade proteinet och de finns i specifika områden i hjärnan.
– Det är fortfarande ett mysterium varför bara vissa celler är känsliga för det förändrade proteinet och varför sjukdomen börjar bryta ut vid en viss tidpunkt trots att det förändrade proteinet funnits där hela tiden, säger forskaren och studiens försteförfattare, Sanaz Gabery.
– Vår studie visar för första gången att förändringarna kring oligodendrocyter i känslohjärnan är uttalade i hjärnor från individer drabbade av Huntingtons sjukdom, säger Sanaz Gabery.
Forskarna menar att man i forskningen tidigare fokuserat för mycket på den typiska rörelsestörningen vid Huntingtons sjukdom och kopplingen till påverkan på rörelsecentrum.