– Jag skulle bli misstänksam om personer lät som reklampelare vid ett universitet – var är den fria tanken? Däremot behöver vi reflektera mer runt hur vi kommunicerar, säger Charlotte Simonsson.
I näringslivet är det en trend att lyfta fram medarbetarna som ambassadörer för varumärket – gärna tjugofyra sju.
– Men i det offentliga är förtroende ett bättre ord än varumärke, säger Mats Heide.
Olika genomslag i sociala medier
Hur medarbetare kommunicerar om sin arbetsplats i sociala medier får exempelvis större genomslag än när organisationen eller företaget postar inlägg med sina budskap i egna sociala mediekanaler. Medarbetare i det privata talar också överlag mer positivt om sin arbetsplats än de i offentliga organisationer. Men att komma överens om gemensamma budskap som universitetets anställda ska föra fram menar kommunikationsforskarna skulle undergräva förtroende – det kritiska tänkandet är en viktig del av ”varumärket”.
– Det skulle vara förödande för universitetet om alla tyckte samma och bara vissa budskap kommunicerades ut. Gör istället mer av det polyfona, och lyft fram fler och olika röster, säger Charlotte Simonsson.
Tillsammans med Mats Heide har hon påbörjat ett nytt forskningsprojekt som handlar om kommunikation i offentliga organisationer. Det är en uppföljning av projektet ”Den kommunikativa organisationen” som är en av de största studierna i strategisk kommunikation i Europa. I första fasen kommer de att fokusera på medarbetarnas kommunikation med externa kontakter.
Social ton avgörande
Centralt för hur medarbetarna kommunicerar är den sociala ton som råder på arbetsplatsen. Ett gott kommunikationsklimat är modigt och öppet och ger förutsättningar för att medarbetare bidrar med sina åsikter och tar ansvar. Både medarbetare och chefer kan då lyssna aktivt och ge konstruktiv feedback.
– Men i ett slutet kommunikationsklimat blir bemötandet defensivt och i värsta fall aggressivt. Det förekommer hemlighetsmakeri, revirtänkande och medarbetare tystnar, säger Mats Heide.
Informationen kan flöda fritt både inom och utom organisationen. Ordet flöda syftar dock inte på att det ska vara så mycket kommunikation som möjligt, eller för mycket tilltro till att bra kommunikation kan lösa allt – dåliga beslut eller organisationsproblem går inte släta över med god kommunikation.
– Det finns alltid en risk för att bli en babbelorganisation istället för en kommunikativ organisation. I en babbelorganisation förekommer många möten och meningslösa diskussioner som inte leder någonvart. I mängder av kommunikation är det också lätt att missa det väsentliga, förklarar forskarna.
– Tydlighet handlar inte om att säga allt utan snarare om att välja bort och prioritera färre budskap, tillägger Mats Heide.
Ökande mejlskörd sliter på lärarna
Kommunikationsforskarna tycker också att vi på arbetsplatsen behöver diskutera den ökande mejlskörden och hur vi ska hantera den. Kanske går det att skicka färre men mer genomtänkta mejl? Inte vara så snabb på att inkludera många personer i mejltrådar? För universitetslärare innebär nya lärplattformen Canvas också att studenterna får ytterligare ett sätt att ställa frågor – och de förväntar sig snabba svar.
– På vår institution har vi ibland diskuterat hur vi kan bygga en god kommunikation med studenterna, utan att bränna ut oss. Canvas innebär något nytt – får inte studenterna svar av en lärare går de raskt vidare till nästa, avslutar Charlotte Simonsson.
