Aleksander Giwercman, är överläkare och professor i reproduktionsmedicin, sitter i Repro-Unions styrelse och har arbetat inom reproduktionsmedicin sedan 1979. Han var med när provrörsbefruktning fick sitt genombrott Sverige under 80-talet och har även upplevt introduktionen av mikro-injektioner som uppfanns i början på 90--talet.
– Med den klassiska befruktningen i provrör, där ägg och spermier får sköta befruktningen själva, kunde vi inte behandla de par där spermakvaliteten var problemet. När mikroinjektionerna kom, innebar det att vi kunde spruta in spermien direkt i ägget, vilket gjorde det möjligt att hjälpa långt fler att bli gravida.
Kartlägga anledningen
Men den nya tekniken innebar även att intresset för att kartlägga anledningen till den dåliga spermakvaliteten minskade. Nu skulle det gå fort, med få undersökningar och snabba behandlingar. Men först under senare år har orsakerna bakom en försämrad spermakvalitet uppmärksammats av -forskarna, där underliggande sjukdomar är en av faktorerna. Män som har infertilitetsproblem har lägre testosteronhalt, vilket -hänger ihop med ökad risk för sjukdomar som till exempel diabetes. Lägre testosteronhalt kan även vara relaterad till förkortad livslängd.
– Det finns studier som visar på att spermieantalet försämrats med så mycket som 50 procent sedan 1940-talet, även om det riktats viss kritik mot dessa studier. Man tror att livsstil eller miljön spelar stor roll för spermieantal och för dess kvalitet och det pågår nu mycket forskning inom området.
Kvinnor blir äldre
Att kvinnor blir äldre och äldre innan de beslutar sig för att bilda familj, påverkar också fertiliteten. Problemen handlar oftast om störningar i ägglossningen, stopp i äggledaren eller om endometrios.
– Det är positivt att kvinnor numera utbildar sig och satsar på karriär innan de skaffar barn. Men ur barnalstringssynpunkt så börjar fertiliteten försämras redan efter 30 år och vid 35 går det snabbt utför.
Ibland hittar man inget synbart fel hos någon av parterna. I 25 procent av fallen handlar det helt enkelt om oförklarlig barnlöshet.
– Det är ju en existentiell kris för ett par som planerar att bilda familj och så lyckas de inte bli gravida. För de allra flesta är det fundamentalt att kunna fortplanta sig – det ska liksom bara funka. Det gör det hela också lite tabubelagt och många väljer att inte prata om sina problem.
För Aleksander Giwercman kan det ibland vara svårt att inte kunna förklara varför ett par inte blir med barn, eller kunna erbjuda någon typ av behandling förutom provrörsbefruktning.
– Men mitt jobb är huvudsakligen positivt. Runt 65 procent av de som söker till kliniken blir gravida och jag känner mig mycket priviligierad som får vara delaktig i att hjälpa par att bilda familj. Det är mötet med patienterna som motiverar mig i mitt forskningsarbete.
Fem stora utmaningar
ReproUnion består av fjorton forsknings-enheter i Öresundsregionen som samarbetar kring fem stora utmaningar inom reproduktionsområdet. Alexander Giwercman forskar bland annat om effekterna av cancerbehandling på manlig fertilitet, men även om hur sjukdomar som diabetes, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar hänger ihop med störningar i reproduktionssystemet. Låg fertilitet är även sammankopplad med testikelcancer och därför screenar man för säkerhets skull alla män som söker till kliniken.
– Ofrivillig barnlöshet är ett globalt problem som vi inte löser i en handvändning. De olika projekten inom ReproUnion har nu fått möjligheten att förlängas och sedan får vi se vart de leder i både det korta och långa perspektivet.