– Medicin är ju bokstavligen en humanistisk naturvetenskap. All dess teori och praktik är inriktad på människor, och patientmötet utgör dess själva kärna, säger Anders Palm.
Han är seniorprofessor i litteraturvetenskap och har gett kurser i medicinsk humaniora sedan 2008. Kurserna har handlat mycket om just mötet mellan läkare och patient, som det skildras i konst, film och litteratur.
– Patientmötet kräver både fackkunskap och empati. Läkaren måste hitta rätt balans mellan den objektiva kliniska bedömningen och det personliga engagemanget i en enskild patient. Båda behövs för att mötet ska bli bra, säger Anders Palm.
Han hoppas att donationen på 9 miljoner kronor, som tillkommit på Birgit Rausings eget initiativ, kan göra det möjligt för LU att profilera sig på området. Donationen ska under fem år finansiera dels en lektorstjänst i medicinsk humaniora vid HT-fakulteten, dels en doktorandanställning i samma ämne vid Medicinska fakulteten. Genom att tjänsterna ligger på olika fakulteter är donationen fakultetsövergripande, i likhet med ämnet i sig.
Birgit Rausing är själv konstvetare och har följt arbetet på området i många år. Hon har haft nära kontakt med de förra rektorerna Philip Sandblom och Håkan Westling, som båda var medicinare med ett starkt humaniora-engagemang. Ämnesnamnet medicinsk humaniora fanns inte på deras tid, men en hel del av deras verksamhet skulle idag ha gått under den rubriken.
Medicinsk humaniora är ett litet ämne i Sverige. Det är däremot betydligt större utomlands, framför allt i USA och England där de mest framstående medicinska läro-sätena har särskilda avdelningar, institutioner eller centrumbildningar med denna inriktning. Det finns också internationella tidskrifter med namnen ”Medical Humanities” och ”Medicine and Literature”.
Ämnet ges vid LU som en valbar fem-veckorskurs under läkarutbildningens sista termin. Då har studenterna egna erfarenheter av patientmöten, och kan diskutera sina känslor och erfarenheter utifrån de exempel de möter i kursens konstnärliga verk. Kursutvärderingarna har alltid varit mycket positiva.
– Medicinsk humaniora har burits fram av studentopinionen. Med den mängd stoff som blivande läkare idag ska tillägna sig är det mycket svårt att få utrymme inom utbildningen. Hade studenterna inte stött ämnet så starkt, så hade kursen säkert fått stryka på foten för något mer konkret medicinskt material, säger Anders Palm.
Birgit Rausings förhoppning med donationen är att lektoratet efter den inledande femårsperioden ska kunna övergå till en professur i medicinsk humaniora. Då skulle också mer forskning kunna komma till, förutom den doktorandtjänst som nu inrättas. Enligt Medfaks dekanus Gunilla Westergren-Thorsson finns det möjligheter att knyta forskning inom medicinsk humaniora till både grundvetenskap och kliniskt arbete.
Ingela Björck
