Metformin för diabetespatienter eller ej? Nu vet forskare svaret

Metformin är ett läkemedel som ska sänka blodsockret vid typ 2-diabetes. En tredjedel av patienterna svarar inte på behandlingen och en tredjedel upplever allvarliga biverkningar, varför många väljer att sluta medicinera. Nu har forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum utvecklat, och sökt patent på, en markör som genom ett enkelt blodprov i förväg visar hur patienten kommer att svara på behandlingen.

– Vår studie utgör ett viktigt steg mot målet med individanpassad vård vid diabetes eftersom den kan bidra till att rätt person får rätt vård redan vid diagnostillfället, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitets Diabetescentrum som lett studien.

Charlotte Ling
Charlotte Ling, professor i epigenetik, Lunds universitet. Bild: Sara Liedholm

När inte bättre kost och motion är tillräckligt för att reglera blodsockret är metformin det första läkemedlet som sätts in för att behandla typ 2-diabetes, enligt internationella riktlinjer. Om det inte ger avsedd effekt i form av sänkt blodsocker, eller om patienten får svåra biverkningar, går man vidare och prövar med andra läkemedel.
– Om det tar lång tid innan patienten får rätt behandling ökar risken för komplikationer till följd av det höga blodsockret. Cirka 30 procent av alla med typ 2-diabetes svarar inte på metformin och bör få en annan medicin redan från start. Därför är det viktigt att kunna identifiera dem direkt vid diagnostisering, säger Charlotte Ling.
En tredjedel upplever biverkningar i form av magtarmbesvär såsom illamående, ont i magen och diarré. Fem procent slutar med medicinen på grund av biverkningarna.

Det har i tidigare studier gjorts försök att hitta genetiska förklaringar till varför en del inte svarar på eller tål metformin. Även om forskare identifierat vissa genvarianter som varit associerade med tolerans och respons på metformin har de inte kunnat förutspå hur väl patienten svarar på behandlingen.

Farmakoepigenetik vid diabetes

Sonia Garcia Carlzon
Sonia Garcia Carlzon Bild: Manuel Castells

Studien är den första inom farmakoepigenetik vid diabetes, dvs att man studerat hur epigenetiska faktorer, såsom DNA-metylering (se faktaruta), förutspår effekten av ett läkemedel.
– Farmakoepigenetik har till viss del använts inom cancervården för att förutspå hur en person ska svara på en behandling, men det har aldrig förr gjorts inom diabetesvården, säger Charlotte Ling.

I studien har forskarna studerat epigenetiska förändringar, sk DNA-metyleringar, i blodet från individer som insjuknat i diabetes, innan de börjat ta metformin. Vid en uppföljning ett år senare kunde forskarna se vilka patienter som haft nytta av behandlingen (med sänkt blodsocker som följd) och om de fått biverkningar eller inte. 
– Genom att kombinera svaren har vi utvecklat en biomarkör som kan förutse vem som kommer att ha nytta av och tåla metformin, säger studiens försteförfattare Sonia Garcia Carlzon.

Klinisk studie med 1000 patienter

Studierna har gjorts på sammanlagt 363 deltagare från tre olika patientkohorter (Alla Nya Diabetiker i Skåne, Alla Nya Diabetiker i Uppsala och Optimed från Lettland). I nästa steg planerar forskarna en klinisk studie där de ska upprepa studien i en betydligt större patientgrupp – 1000 patienter ska bjudas in från hela världen.

Fakta om epigenetik

I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. På generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha, om den är på eller av. Metylgrupperna kan man påverka på olika sätt, med träning, kost och sin livsstil, i en process som kallas DNA-metylering.  Genom att mäta DNA-metyleringarna i en specifik celltyp får man ett epigenetiskt mönster som kan användas för att studera hur vi påverkas av olika miljöfaktorer.

Kort fakta om studien

Ämne: diabetes, epigenetik och individbaserad behandling
Klinisk forskning
Studiedesign: Fallrapport. Experimentell undersökning, in vitro. Observartionsstudie: retrospektiv kohortstudie med två grupper om totalt 363 diabetespatienter, fall-kontroll-studie.

Finansiering

Studien har finansierats med stöd av: Novo Nordisk foundation, Vetenskapsrådet, Region Skåne (ALF), ERC Consolidator Grant, Hjärt-Lungfonden, EFSD, EXODIAB, Stiftelsen för strategisk Forskning, Diabetesfonden och Albert Påhlssons Stiftelse.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.