Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nederbördens betydelse för jordens ekosystem

Flygfoto över Amazonas djungel
Hur mycket torrare kan skogsområden som Amazonas bli innan skogarnas utbredning påverkas? Foto: iStockphoto

Var, hur ofta, och hur mycket det kommer att regna eller snöa i framtiden är svårt att förutspå. Anders Ahlstrom utforskar nederbördens betydelse för jordens ekosystem - och bidrar med ny kunskap i en fråga som gäckar klimatforskarna.

Idag är de flesta forskare överens om vilka delar av jorden som kommer att bli varmare. Om framtidens nederbörd är det däremot svårare att sia, och här visar klimatmodeller stora skillnader. Behovet av mer forskning om nederbörd är dock stort eftersom klimatförändringarna inte bara är begränsade till temperatur, även förändringar i nederbörd kommer att påverka livet på jorden.

Hur mycket nederbörd behövs?

Anders Ahlström, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, är intresserad av dåtida, nutida och framtida nederbördsmönster. I en ny studie har han och hans kollegor undersökt hur mycket torrare skogsområden som Amazonas kan bli innan skogarnas utbredning påverkas. Genom att koppla ihop satellitdata och fältmätningar med nederbördssimuleringar har de identifierat en viktig brytpunkt för hur mycket nederbörd som behövs i Amazonas årligen. Modellerna har även använts i ett projekt där man har återskapat hur klimatet i området såg ut för 6000 år sedan för att få mer information om den holocena periodens vegetation och nederbördsmönster. Denna period inleddes för cirka 11 700 år sedan.

Faller det mer regn än 2000 mm per år händer inte så mycket i skogsområdet. Tillväxt och andra funktioner förändras inte så mycket om nederbörden ökar eller minskar om den håller sig över denna gräns. Går vi däremot under 2000 mm nederbörd rör sig ekosystemen snabbt mot ett savannliknande system med mer gräs och färre träd, säger Anders Ahlström.

Går vi under 2000 mm nederbörd rör sig ekosystemen snabbt mot ett savannliknande system med mer gräs och färre träd

Detta samband ser ut att gälla även för den torra perioden som inträffade för 6000 år sedan. Sammanställningar av pollen-baserade uppskattningar av skogens utbredning och en återskapning av nederbörden som föll under denna period stämmer med de databaserade modeller som Anders och hans kollegor har tagit fram för dagens klimat. Det tyder på att Amazonas är mer motståndskraftigt mot en minskning i nederbörd än vad man tidigare har trott, och att det kan bli ganska mycket torrare innan det blir en stor förändring.

Mänsklig påverkan

Dock beror Amazonas framtid på mer än mängden årlig nederbörd. Ett varmare klimat gör att växterna kommer att behöva mer vatten för att kunna växa eftersom en varm atmosfär kan hålla mer vattenånga. Även mänsklig påverkan i form av avskogning spelar in. Avverkning av träd påverkar nämligen nederbördsmängden över inre Amazonas. Regnet som faller vid kusten tas upp av växterna och återförs till atmosfären i form av vattenånga som bildar moln. Molnen blåser längre och längre in över skogen, regnar och avdunstar igen och igen och når till slut de mest avlägsna delarna av Amazonas. Huggs skogen vid kusten däremot ner rinner en större del av vattnet ut via åar och vattendrag och når aldrig atmosfären, vilket gör att det regnar mindre i de centrala delarna av regnskogen. Men att skilja på hur ekosystem påverkas av klimatförändringar, och hur de påverkas av faktorer som avverkning, dränering och skogsskötsel är överlag mycket svårt.

Det är grundläggande att förstå hur och varför våra ekosystem har förändrats över tid för att kunna förstå hur de kan förändras i framtiden. Om vi tror att en förändring beror på klimatförändringar när det egentligen är på grund av markanvändningsförändringar, eller tvärtom, finns det en stor risk för att det blir fel, säger Anders Ahlström.

Flera pusselbitar behövs

Men det är likväl avgörande att ta sig an frågan om vad som är klimatets påverkan och vad som är mänsklig aktivitet när det gäller Amazonas. Speciellt eftersom området i framtiden kommer ha ett klimat vi inte har sett på andra platser på jorden, något som kräver en djup förståelse av hur ekosystemen fungerar, och hur olika processer samverkar och tar ut varandra. För att försöka förstå hur ekosystem svarar på förändringar i klimat eller andra miljöfaktorer som vi har svårt att observera idag används ofta så kallade så kallade processbaserade modeller i forskningen. En sådan är modellen LPJ-GUESS vars utveckling leds från Lunds universitet och som användes för just det ändamålet.

Vi har inget att jämföra med när det kommer till Amazonas, ingen annan tropisk skog är idag lika varm som Amazonas kommer att vara i framtiden. Att kunna undersöka effekterna av minskad nederbörd, som vi har gjort i våra studier, bidrar därför med en viktig pusselbit, även om andra viktiga bitar fortfarande saknas, speciellt de höga förväntade temperaturerna och hur de kommer att påverka skogen. Det är fortfarande högst oklart.

Men om vi vet mer om hur mycket nederbörd ett ekosystem behöver, hur det har varit förr, och blir bättre på att plocka bort människans roll i våra modeller, kan vi säga mer om riskerna med klimatförändringar. Våra modeller blir även bättre och bättre, och förhoppningsvis blir osäkerheterna också mindre, avslutar Anders Ahlström.

 

 

MERGE

MERGE – ModElling the Regional and Global Earth system – är en strategisk plattform för klimatforskning, utbildning och samhällsdialog i samverkan mellan ett flertal svenska universitet, däribland Lund och Göteborg.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.