Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Biomarkörer avslöjar risk för hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes

bild på ett mänskligt hjärta. foto.
Charlotte Ling och kollegor vill utveckla ett kit för kliniska användning för att förutsäga risk för hjärtkärl-sjukdom vid typ 2-diabetes.: ett enkelt blodprov som mäter DNA-metyleringen och en poängskala som förutsäger risk för sjukdom. Foto: iStock.

Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine.

Personer med typ 2-diabetes har upp till fyra gånger högre risk att få hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och andra kranskärlssjukdomar än friska personer. Därför behövs biomarkörer som hjälper oss att förstå vilka individer som riskerar att drabbas.

Ett forskarteam lett från Lunds universitet, följde 752 personer som när studien startade, var nydiagnostiserade med typ 2-diabetes. Ingen av deltagarna, som kom från diabeteskohorten ANDIS (All New Diabetics in Skåne), hade tidigare haft några stora hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna följde deltagarnas kardiovaskulära hälsa i drygt sju år och under den tiden fick 102 av dem allvarliga hjärt-kärlkomplikationer. 

– Genom att studera kemiska förändringar i deltagarnas arvsmassa – så kallade DNA-metyleringar – ville vi hitta epigenetiska biomarkörer som förutspår hjärt-kärlsjukdom. DNA-metylering styr vilka gener som är aktiva eller avstängda i våra celler och när den inte fungerar som den ska, kan det bidra till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, säger Charlotte Ling, professor i diabetesforskning vid Lunds universitet.

Forskarna hittade drygt 400 ställen med förändrad DNA-metylering i blod och 87 av dessa användes för att utveckla en poängskala som kan bedöma en individs risk för att utveckla allvarliga hjärt- och kärlkomplikationer. 

– Vi kunde med 96 procents sannolikhet säga om någon inte riskerade att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det negativa prediktionsvärdet var alltså väldigt starkt. Eftersom uppföljningen av deltagarna på drygt sju år, är relativt kort, behöver vi följa dem längre för att troligen också få starkare siffror på det positiva prediktionsvärdet – det vill säga hur stor sannolikheten är att en person faktiskt blir sjuk, säger Sonia García-Calzón, forskare vid Navarra universitet, Pamplona. 

Personer med typ 2-diabetes som visar sig ha risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, kan därmed få snabb hjälp med förebyggande åtgärder kring kost, fysisk aktivitet och vikt. De kan också få mer hjälp med att förbättra sin blodsockerkontroll eller få behandlingar som skyddar hjärta och kärl.

– Sjukvården idag använder sig av kliniska variabler som ålder, kön, blodtryck, rökning, skadligt kolesterol, långtidsblodsocker och njurfunktion för att uppskatta risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar, men det är ett ganska trubbigt verktyg. Om man adderar DNA-metylering, har man ett mycket bättre mått på en framtida risk. Vi vill därför utveckla ett kit för kliniska användning, så att man med ett enkelt blodprov kan mäta DNA-metyleringen och genom poängskalan förutsäga vem som riskerar att bli sjuk, säger Charlotte Ling. 

Den vetenskapliga artikeln "Epigenetic biomarkers predict macrovascular events in individuals with type 2 diabetes" är publicerad i Cell Reports Medicine, 7 augusti 2025.

Studien har finansierats med stöd av: Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Region Skåne (ALF), Novo Nordisk Fonden, SSF LUDC-IRC, Exodiab, Vinnova Swelife, Diabetesfonden, Knut and Alice Wallenberg foundation

porträtt charlotte ling. foto.

Charlotte Ling, professor i diabetesforskning, särsk. epigentik, Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, PI vid LUDC och strategiska forskningsområdet Exodiab.
Kontakt och profil i Forskningsportalen

porträtt sonia garcia calzon. foto.

Sonia García-Calzón, universitetslektor och forskare vid Institutionen för livsmedelsvetenskap och fysiologi samt vid Centrum för näringsforskning, Universidad de Navarra, Pamplona. CIBEROBN, Instituto de Salud Carlos III. sgcalzon [at] unav [dot] es (sgcalzon[at]unav[dot]es)

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.