Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fem år sedan #metoo – var står vi idag?

Skärmbild på telefon.
De gemensamma erfarenheterna av sexism blottlägger ett strukturellt problem.

Hösten 2017 briserade #metoorörelsen över världen. Just nu studerar forskare vilken effekt rörelsen har haft i Sverige. En slutsats är att sexuellt våld mot kvinnor erkänns som ett strukturellt problem och att det finns en känsla av ökad rättvisa efter #metoo. Samtidigt är det oklart om det faktiskt sker färre sexuella trakasserier idag.

New York Times publicerar den 5 oktober 2017 en artikel med anklagelser om sexuella trakasserier mot Harvey Weinstein, en tung maktfaktor i den amerikanska filmbranschen. Två veckor senare delar uppmanar skådespelaren Alyssa Milano andra att dela med sig av sina erfarenheter av sexuella övergepp och trakasserier.

– Hon använder hashtaggen #metoo på Twitter och ja, inläggen mer eller mindre exploderar, säger Lena Karlsson, forskare på Genusvetenskapliga institutionen på Lunds universitet.

Rörelsen sprids i 85 länder på några få dagar. Vad som enkelt uttryckt händer är att i huvudsak kvinnor runtom i världen delar med sig av berättelser om diskriminering och sexuella trakasserier. De gemensamma erfarenheterna av sexism blottlägger ett strukturellt problem. Metoorörelsen är ett faktum.

– Men vad man ibland glömmer här är att även om rörelsen är global landar den olika i olika länder. Politisk och kulturell kontext liksom historia spelar stor roll för hur berättelserna tas emot i respektive land. Även om rörelsen är transnationell så skiftar dess fokus, säger Lena Karlsson.

I olika länder fanns helt enkelt olika förväntningar. Lena Karlsson säger att det därför är svårt att generellt uttala sig om vad rörelsen har uppnått.

– Utgår vi från det ursprungliga syftet från Alyssa Milanos första inlägg 17 oktober 2017 var det att synliggöra hur vanligt sexuellt våld är. Det kan vi nog säga att rörelsen lyckats med generellt, säger Lena Karlsson.

Mer oklart är om synliggörandet och uppmärksammandet av sexuella trakasserier som skedde under metoorörelsen inneburit en reell minskning av sexuella trakasserier.

Lagändring ej huvudfokus

Rörelsen belyste brett sexuella trakasserier och sexism som strukturella problem men rörelsen är svår att jämföra med exempelvis rätten till fri abort, kvinnans rätt till att rösta eller rätten till samkönade äktenskap.

– Även om #metoo adresserar både informell och formell rätt var en lagförändring inte huvudfokus, säger Lena Karlsson.

En allmän missuppfattning är att #metoorörelsen drivit fram den svenska samtyckeslagstiftningen. Så är inte fallet. Även om samtyckeslagstiftningen trädde igenom 1 juli 2018, alltså efter #metoorörelsen, beskriver Lena Karlsson #fatta-rörelsen och annan tidigare aktivism som de huvudsakligt drivande krafterna bakom samtyckeslagslagen.

– Fatta-rörelsen (#fatta) drev frågan om en lagändring mot sexuellt våld och för samtycke från ungefär 2013. Man skulle istället kunna säga att metoo-rörelsen fungerade som bränsle för den processen, säger Lena Karlsson.

Sexuellt våld plötsligt en del av det offentliga samtalet

De aktivister hon intervjuat beskriver den största behållningen av rörelsen som ett erkännande av sexuellt våld som ett strukturellt problem i den offentliga sfären. Att berättelser om sexuellt våld helt enkelt bereddes utrymme i det offentliga samtalet.

– Många hade tidigare berättat om sina upplevelser men den här gången upplevs det som att berättelsen tas emot. Det finns helt enkelt ett fönster för mottagande för att lyssna. Det är nytt, säger Lena Karlsson.

Varför fanns det ett sådant fönster just då?

– Flera element bidrog till att ett fönster för lyssnade öppnades under senhösten 2017. Dels mängden berättelser, dels rörelsens transnationella spridning och men också etablerad medias delaktighet. 2022 är inte det här fönstret längre vidöppet, säger Lena Karlsson.

Skulle gjort samma sak igen

Tillsammans med bland annat forskare från juridiska fakulteten, har Lena Karlsson studerat de krav på rättvisa som ställs inom #metoo när det gäller både formell och informell rätt.

Inom projektet har Lena Karlsson under de senaste åren intervjuat svenska personer som på ett eller annat sätt engagerade sig i rörelsen 2017. Projektet heter The #metoo momentum and itsaftermath: digital justice seeking and societal and legal responses och är färdig 2023.

– Många betonar hur oerhört mycket tid rörelsen tog, hur man har modererat i Facebook grupper, anonymiserat vittnesmål och deltagit i press. Alltihop obetalt arbete. Men i intervjuerna betonas värdet av det kollektiva arbetet, den gemensamma strävan efter rättvisa som en ovärderlig behållning. Det verkar som att de allra flesta skulle gjort samma sak igen, Den kollektiva strävan efter rättvisa under #metoo gav en ökad känsla av just rättvisa, säger Lena Karlsson.

Nedan listas forskare från Lunds universitet som kan kommentera #metoorörelsen ur olika perspektiv

Arbetsrätt, jämställdhet och diskriminering

  • Lena Svenaeus, rättssociolog och tidigare Jämo, 070 39 444 83lena [dot] svenaeus [at] soclaw [dot] lu [dot] se ()
  • Ann Numhauser-Henning, professor i juridik, ann [dot] numhauser-henning [at] jur [dot] lu [dot] se (), 046-222 10 98

Sexualbrott och straffrätt i allmänhet

Våldsberättelser i olika genrer och olika arenor - Projekt tillsammans med Malmö högskola

  • Gabriella Nilsson, etnolog, forskar om hur media skriver om våldtäktsfall, 046-222 39 66, gabriella [dot] nilsson [at] kultur [dot] lu [dot] se ()

Historiska frågor, som handlar om kvinnors (särskilt i Sverige) rättigheter eller brist på rättigheter under tidigare århundraden

  • Eva Helen Ulvros, professor i historia, eva_helen [dot] ulvros [at] hist [dot] lu [dot] se (), Telefon 046–222 03 73

Om hur kläder och mode används och använts i den feministiska rörelsen

  • Emma Severinsson, historiker, emma [dot] severinsson [at] hist [dot] lu [dot] se (), Telefon 046–222 78 46

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.