Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förbättrad webbtillgänglighet – men det finns fortfarande brister

Man framför en datorskärm. foto
Mervan Sert har en grav synnedsättning och tycker att mycket på LU:s webb fungerar dåligt, trots nya lagkrav på tillgänglighet. Foto: Privat

Det har blivit lättare för personer med funktionsnedsättningar att ta till sig information på många av universitetets hundra­tusentals webbsidor.
Men fortfarande finns brister och kritiken har inte tystnat.

Mervan Sert har en grav synnedsättning och i somras blev han klar med sin master i statsvetenskap. När han idag går in på universitetets webb tycker han fortfarande att mycket är dåligt, trots nya lagkrav på tillgänglighet.

– Fakultetens hemsidor och en del andra sidor har blivit bättre, men de stora problemen finns kvar, säger Mervan Sert och får medhåll av Peter Svensson, ­webbkoordinator vid universitetet som jobbar övergripande med tillgänglighetsfrågor.

– Kritiken är berättigad, säger han.

En del ger upp

För mycket vitt, tunna bokstäver och dålig kontrast är exempel på sådant som ställer till det för personer med nedsatt syn. Mervan Sert berättar att han känner personer med samma synnedsättning som han själv och som på grund av dålig tillgänglighet på webben har lämnat universitetsutbildningar i förtid och aldrig slutfört dem.

Universitetet är en myndighet och myndigheter måste leva upp till vissa minimikrav vad gäller att göra webben tillgänglig för alla. Att det är minimikrav innebär ofrånkomligen att funktionsnedsatta ändå har problem att ta till sig allt på webben även om myndigheten lever upp till kraven.

Ska vara lätt att göra rätt

För att möta lagkraven startade universitetet ett tillgänglighetsprojekt där Peter Svensson deltog. Han berättar att målet med projektet bland annat har varit att underlätta för webbpublicister att göra rätt genom att ta fram rådgivningsfunktioner och stöd. Detta finns numera på Medarbetarwebben.

Både Peter Svensson och Mervan Sert framhåller att LU inte har sämre webbtillgänglighet än något annat lärosäte. Snarare tvärtom. Enligt Peter Svensson har ett annat universitet till och med hört av sig och frågat om de får kopiera stödet och rådgivningsfunktionerna som tagits fram i Lund.

Men vägen till att bli felfri är lång.

– Då tror jag att man måste börja göra på helt andra sätt och gå mot färre antal sidor och dokument på webben, och att innehållet som blir kvar håller högre kvalitet, säger Peter Svensson och nämner användningen av webbformulär istället för pdf:er som ett sätt att höja kvaliteten.

Mervan Sert

Vanliga brister på webben

  • Videofilmer saknar undertexter.
  • Felaktig och gammal information tas inte bort.
  • Pdf:er saknar taggar.
  • Mellanrubriker saknas.
  • Omfattande bruk av visuella ikoner och symboler innebär problem att identifiera vad de betyder.
  • Bristande kontraster och för lite användning av olika färger.
  • Rörig navigering gör det svårt att dra nytta av hjälpmedel såsom talsyntes.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.