Mikael Akke, professor i biofysikalisk kemi, får 36 miljoner kronor för att ”knäcka den allosteriska koden” – forskning som ska leda till ökad kunskap om varför vissa mutationer orsakar sjukdomar samt hur läkemedel kan utvecklas baserat på prediktiva metoder. Allosteri är en egenskap som är grundläggande hos proteiner – kroppens molekylära maskiner som upprätthåller livsfunktionerna. Allosteri uppträder då en viss typ av molekyl binder till en del av proteinet och påverkar proteinets förmåga att binda andra molekyler. Allosteri leder till en ”gradvis inställning” av proteinets aktivitet i stället för en abrupt på- och avreglering. Kunskap om denna successiva inställning av proteinet gör det möjligt att förstå vissa sjukdomar bättre, samt att ta fram läkemedel som mer framgångsrikt kan finreglera proteiners funktion.

– Nu ser jag fram emot att rekrytera doktorander och postdocs som vill engagera sig i vårt nya angreppssätt att studera allosteri. Det är fantastiskt roligt att med det fina anslaget ta mig an detta spännande forskningsprojekt tillsammans med mina kollegor i Lund och Stockholm, säger Mikael Akke.

Immunterapi för cancerpatienter

Göran Jönsson, professor i molekylär onkologi, får 31 miljoner kronor för att förbättra effekten av immunterapi i behandlingen av cancerpatienter. Ungefär 30 procent av melanompatienter med spridd sjukdom har nytta av immunterapi. Det betyder samtidigt att 70 procent av alla melanompatienter fortfarande saknar effektiva behandlingsalternativ. Göran Jönsson och hans kollegor vill identifiera nya läkemedel till denna patientgrupp.

– Det är ett fantastiskt prestigefullt anslag och vi är mycket glada. Det innebär att jag tillsammans med mina medsökanden nu har tiden och resurserna att ställa de viktiga frågorna kring immunterapi, tertiära lymfoida strukturer och melanomsjukdom. Vi har många idéer och tankar som vi nu kan arbeta vidare med för att kunna förstå de grundläggande mekanismer bakom varför inte alla melanompatienter har nytta av immunterapi, säger Göran Jönsson.

Hjälpande proteiner

Kemiprofessor Sara Linse får 27 miljoner kronor för att gå till botten med hjälparproteinerna chaperoner som utgör 20 procent av den mängd protein som tillverkas i kroppen. Chaperonernas roll är att förhindra att våra funktionella proteiner inte veckas fel eller klumpar ihop sig, vilket kan leda till sjukdomar. I projektet ska Sara Linse undersöka hur en grupp chaperoner som ökar lösligheten av andra proteiner uppför sig på egen hand och tillsammans med de proteiner de hjälper.

– Om vi förstår principen för hur chaperonerna fungerar kanske vi kan skapa en läkemedelsmolekyl som bygger på samma princip och som kan användas i nya behandlingar av sjukdomar som Alzheimers, ALS, Parkinsons sjukdom och diabetes typ 2, säger Sara Linse.

Temperaturtåligare kvantdatorer

Fysikdocent Mathieu Gisselbrecht får 26 miljoner kronor för att studera sammanflätning. Det är ett kvantmekaniskt fenomen som bäst kan beskrivas som en samling partiklar för vilka kvanttillståndet hos varje enskild partikel inte kan beskrivas oberoende av tillståndet hos de andra partiklarna, oavsett avståndet mellan dem. Sammanflätningen är mycket skör och dess studier kräver vanligtvis extremt låga temperaturer. Genom att använda ultrakorta ljuspulser, som genereras vid Lunds lasercentrum, ska Gisselbrechts team, från Naturvetenskapliga fakulteten och LTH, mäta elektronens kvanttillstånd. Målet är att utveckla mätmetoder och teorier så att forskarna bättre kan förstå sammanflätningen mellan elektronerna som skickas ut från materia.

– Om vi lyckas kan det här bli en metod som kan hjälpa till att hitta material för att bygga kvantdatorer som tål högre temperaturer, med möjlighet för snabba operationer, säger Mathieu Gisselbrecht.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delar i år ut totalt 700 miljoner kronor till 23 nydanande grundforskningsprojekt vid svenska lärosäten.