Sam Geall från University of Sussex forskar på innovation för att minska koldioxidutsläppen i Kina. Tidigare i vår besökte han Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier, ACE, vid Lunds universitet och forskningsprojektet Digital China. En av LU-forskarna, Marina Svensson, inriktar sig på under-sökande journalistik och aktivisters, inklusive ideella organisationers, användning av sociala medier.
– Möjligheterna har ökat i Kina att bedriva journalistik i de offentliga ”mellanrummen” på nätet. Men det gäller att känna gränserna, veta vad makten tolererar, för att inte trampa fel, säger hon.
Kina har världens största utsläpp av koldioxid. Men det är inte bara miljöproblemen som växer, utan även den sociala oron, berättar Sam Geall. Nästan hälften av befolkningen uppfattar luftföroreningarna som det största samhällsproblemet.
Politikerna gör seriösa försök att ändra utvecklingen. Man satsar enorma summor på att utveckla ny ”low carbon” teknologi och elbilar. Men det teknokratiska uppifrån-perspektivet gör alltså samtidigt att man stänger ute de bidrag till lösningar som ett brett folkligt engagemang kan ge.
– När medborgare motsätter sig kärnkraft som ersättning för kol avfärdas de som irrationell, känslomässig medelklass av myndigheterna. Vad vi ser är en ny offentlig hållbarhetsortodoxi hos kinesiska myndigheter.Själv menar han att det är just i det mindre tvärsäkra och mångfasetterade förhållningssättet hos en allmänhet som en möjlig lösning finns. Kinas många tusentals ideella miljöföreningar kan göra en skillnad. De samlar in uppgifter från olika håll och engagerar både vanliga medborgare och professionella journalister. De driver egna nätsajter och är aktiva på sociala medier. Det växer fram en alternativ offentlighet och med den en mer komplex och sannare bild av miljö- och klimatproblemen.
– Den här journalistiken påverkar myndigheterna. Tydligast har det varit i de officiella mätningarna av luftföroreningar. När dessa visat att man haft blå himmel i Peking, så har medborgarnas inlägg bevisat motsatsen.
Det fick genomslag i internationella medier när ingenjörsstudenter började bygga egna drakar som mäter luftföroreningarna på en mängd platser i landet och sedan rapporterade in resultaten till fristående sajter. Den här medborgarbevakningen har tvingat fram mer korrekt rapportering också från myndigheterna.
Eftersom miljöproblemen är så allvarliga i Kina finns en stark drivkraft hos både medborgare och styrande att göra något åt dem. Det har lett till en ökad öppenhet och pluralism i samhället som helhet. Ett exempel är den tvåspråkiga nätsajten China Dialogue som Sam Geall själv är redaktör för (www.chinadialogue.net/ ). Här förs en dialog om miljö- och klimatfrågor på en nivå och med en öppenhet som ingen trodde var möjlig för bara några år sedan.
Är han då optimist eller pessimist när det gäller Kinas möjligheter att hantera miljöfrågorna? Både och, blir svaret.
– Vi kan lära av Kinas långsiktiga satsningar på grön teknologi och innovation. Men den stora utmaningen är det som sker på det lokala planet, där vinsthungriga exploatörer samverkar med korrupta politiker som sitter vid makten i kraft av den ekonomiska tillväxt de kan uppvisa. I de sammanhangen väger miljölagarna lätt.
Britta Collberg
