Höstraps, äpple, jordgubbar och åkerböna är några exempel på viktiga grödor som är beroende eller gynnas av pollinering av insekter och andra djur. Det är i stor utsträckning honungsbin som bidrar med detta i jordbruket, men vilda bin och andra pollinatörer är viktiga både där och för hela ekosystemet.
– Intresset för pollinatörer är stort men kunskapen om detta är inte utbredd, säger Henrik Smith, professor i zooekologi samt koordinator för BECC, en forskarmiljö om biodiversitet, ekosystemtjänster och klimatförändringar, vid Lunds universitet.
Vad gör pollinatörer?
Pollinatörer bidrar inte bara med att pollinera blommande grödor på åkrar och i fruktträdgårdar. Det handlar även om pollinering av vilda frukter och bär, liksom blommande växter generellt. Det är en av många huvudsakligen osynliga ekosystemtjänster i form av naturliga ekologiska processer som djur och växter bidrar med, och som är av grundläggande betydelse för människans livsmiljö och välfärd.
– Grödorna ger oss stor ekonomisk nytta, medan en mångfald av vilda växter bidrar med viktiga funktioner i ekosystemen; dessutom ger de oss unika upplevelsevärden, förtydligar Henrik Smith.
Att vi har fungerande ekosystem är också avgörande för att vi ska kunna stå emot klimatförändringar och bevara den biologiska mångfalden.
– Vi skulle sakna dessa värden om de inte längre fanns, men det är svårt och ibland omöjligt att sätta ett värde på dem i pengar. Det är dessutom en etisk fråga, d.v.s. det handlar om en moralisk skyldighet att bevara den biologiska mångfalden för kommande generationer.
Artrika miljöer viktiga
Olika slags växter ger resurser i form av mat och skydd åt en mångfald av olika insekter och andra djur. Detta ökar möjligheten att klara miljöförändringar, som klimatförändringar. Det beror på att när en viss art missgynnas, kan en annan art helt eller delvis kompensera för detta.
Att bevara mångfalden av pollinatörer är därför viktigt både för deras egen skull, och för de växter de pollinerar eftersom de är ömsesidigt beroende av varandra. Eftersom det är svårt eller omöjligt att förutsäga vilka pollinatörer som kan klara ett framtida klimat eller vilka pollinatörer som kommer att behövas för att pollinera framtidens grödor, är det viktigt att skydda många olika pollinatörer.
Henrik Smith betonar hur allvarligt läget är:
– Olika arter bidrar på olika sätt till pollinering, men har också skilda krav på sina livsmiljöer. En förlust av framförallt vilda pollinatörer ses idag som ett ökande hot mot mångfalden av vilda växter.
Andra metoder och beteenden
Det moderna effektiva jordbruket har minskat tillgången på blomresurser för pollinatörer, både i form av naturliga gräsmarker och ute på åkrarna i form av ogräs. Skötseln av många miljöer minskar också tillgången på blomresurser för pollinatörer, som enhetliga och välklippta gräsmattor eller välskötta vägrenar.
Forskarna inom biologisk mångfald och bevarandevetenskap arbetar nära Länsstyrelsen och Jordbruksverket för att bidra med sina kunskaper till nya bevarandeprogram och till utformning av ny politik och riktlinjer. Det kan handla om nya metoder för skötsel av urbana grönområden eller hur naturvård integreras i jordbruksproduktionen.
– Urbana miljöer kan vara viktiga för arter som är hotade, inte minst i ett så exploaterat landskap som Skåne. Urban natur är även en rättvisefråga, så att de som har mindre möjlighet att ta sig till naturområden kan uppleva natur i sin närmiljö.
När arter och miljöer hotas måste vissa naturområden skyddas helt. I andra fall handlar det om att få in hänsyn till biologisk mångfald i mer hållbara produktionssystem och medvetna beteenden. Naturbetes-marker gynnar pollinatörer men ett dilemma är att naturbetesmarker är beroende av betande djur, som bidrar till klimatförändringen.
– Det går att kombinera minskad klimatpåverkan med bevarande av naturbetesmarker, menar Henrik Smith. Vi har inte bara två kort att spela med; man kan minska konsumtionen av animaliska produkter men se till att det vi konsumerar är hållbart producerat t.ex. kommer från djur som betar naturliga gräsmarker.
Medvetna, hållbara beslut
Att ägna sig åt att bevara den biologiska mångfalden var självklart för Henrik Smith som tidigt blev intresserad av djur och natur. Han tycker att det är viktigt att unga idag ges chansen att upptäcka hur spännande och roligt det är med biologi – att kunna mer om olika organismer och arter men också hur saker hänger ihop i naturen:
– Vår upplevelse av naturen är beroende av vår kunskap om den. Om jag känner igen olika växter eller fågelläten kan jag uppfatta och tolka naturen på ett mycket rikare sätt.
Mer kunskap och ökad medvetenhet kan vara en betydande del av lösningen. Därför är det viktigt att arbeta nära intressenter och de som kan påverka.
– Vad vi handlar har betydelse. Där skulle dagligvarukedjorna kunna bidra genom att ha med effekter på biologisk mångfald som ett villkor vid sina upphandlingar.
Många privatpersoner är engagerade i att påverka sin närmiljö för att gynna vilda pollinatörer och samla in data om dem. Ett sätt att bidra till mer biologisk mångfald vid den egna knuten är att skapa boplatser för vilda bin, t.ex. genom att borra hål i brädstumpar eller gammal ved som därmed kan bli ett hem för dem.
– När ekosystemtjänsterna blir mer synliga inser vi också värdet av dem. Det kan hjälpa oss alla att fatta mer medvetna och hållbara beslut. Det gäller oss som privatpersoner men också politiker, myndigheter, kommuner, organisationer, avslutar Henrik Smith.
